De köprättsliga kraven på varors hållbarhet - en alltmer splittrad nordisk köprätt?

Research output: Contribution to journalArticleScientific

Abstract

Särskilt nordisk köprättslig lagstiftning har traditionellt uppfattats som långt harmoniserad. De ”gamla skandinaviska köplagarna” från början av 1900-talet var i stort samstämmiga. Finland deltog ännu inte i detta köplagssamarbete på grund av historiska skäl, men rättspraxis och doktrin följde noggrant med utvecklingen. Handelns globalisering och konsumentskyddstänkandets frammarsch ställde dock krav på modernare regelsystem. Inom internationella köp hade behovet av global harmonisering ren länge gjort sig gällande. Arbetet på internationella regler hade påbörjats i slutet av 1920-talet men projektet gick långsamt och ryckigt framåt. Den internationella köplagen CISG blev klar först år 1980. Alla nordiska länder har ratificerat konventionen. CISG har på många punkter fått stå som modell för ett nytt köprättstänkande. Det syns i de ”nya” nordiska köplagarna, vår konsumentköplagstiftning och de europeiska direktiven om konsumentköp vilka alla starkt har influerats av CISG.

I den här artikeln fokuseras på att behandla hur kravet på varors hållbarhet har reglerats i CISG, de nordiska köplagarna, det nya varudirektivet och den nordiska konsumentköplagstiftningen. Hållbarhetsregleringen har betydelse inte bara i förhållandet mellan säljar- och köparsidorna utan den har också direkta konsekvenser för miljöutvecklingen. Här finns det plats för både nytänkande och harmonisering.
Original languageSwedish
JournalLiikejuridiikka
Volume2023
Issue number1
Pages (from-to)336 - 352
Number of pages16
ISSN2342-9542
Publication statusPublished - 2023
MoE publication typeB1 Journal article

Fields of Science

  • 513 Law

Cite this