Growing to be a general practitioner: tolerance of uncertainty and facing the risk of medical errors

Maarit Nevalainen

Research output: ThesisDoctoral Thesis

Abstract

SammanfattningAtt tolerera osäkerhet och kunna hanteras med det, och att undvika att göra misstag är grundläggande kunskaper för en läkare som arbetar i primärhälsovården. Allmänläkarens yrke är utmanande och kräver en bred bas av kunskap och kunnande. Ändå är det omöjligt att veta allt. Man borde också förbereda studeranden för att kunna klara av de här utmaningarna för att de skulle kunna arbeta på en hälsovårdscentral. Målsättningen av denna studie är att undersöka medicinska studerandes och hälsocentraläkares känslor av osäkerhet, upplevelser av medicinska misstag och hur de klarar av dem samt deras inställningar gentemot en karriär som allmänläkare. Denna studie består av tre olika material och både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts. I den första studien användes 3:e och 4:e kursens studerandes inlärningsdagböcker för att undersöka erfarenheterna och känslorna relaterade till deras första patientkontakter. I den andra och tredje studien av femte kursens studerande användes ett frågeformulär som medel för att utforska prevalensen av osäkerhet, rädslor relaterade till att begå misstag och deras observationer om en allmänläkares arbete. I den tredje studien undersöktes yngre (arbetserfarenhet ≤ 5 år) och erfarna läkares (arbetserfarenhet > 5 år) tolerans av osäkerhet och uppleverser av att begå misstag. De saker som predisponerade för misstag och de sätt som hjälpte att undvika att begå misstag kartlades.Studie I består av 22 studerandes inlärningsdagböcker (n=79) och skrivningar om på förhand givna tema (n=94) – sammalagt 356 sidor – under deras första kliniska år. Data analyserades med tematisk innehållsanalys. Entiteterna osäkerhet och misstag studerades mera i detalj. Studierna II och III baserar sig på svaren från en tvärsnittsundersökning som besvarades av femte kursens studerande (studie II n=307 och studie III n=309; svarsfrekvensen var 86 %) under deras huvudsakliga kurs i allmän medicin. Studie IV inspekterar de yngre (n=85) och de erfarna läkarnas (n=80) svar på en elektronisk karläggning relaterade till osäkerhet och erfarenheter av medicinska misstag (svarsprocent 68 %). Svaren tvärtabulerades i den andra, tredje och fjärde studien. Variablerna presenteras som medelvärden med standardavvikelser och procenter. Jämförelser med de kategoriska variablerna är gjorda med X2 testet eller Fischers exakta test, och mellan icke-normalfördelade kontinuerliga variabler med Mann-Whitney U-testet. P-värdet <0.05 anses signifikant. För de viktigaste resultaten har 95 % konfidensintervaller räknats. För att få reda på vilka särdrag hos doktorerna i allmänmedicin är sammankopplade med god tolerans av osäkerhet användes logistisk regression.När man undersökte svaren från de tredje och fjärde kursernas studerande hittade man en utvecklingsstig baserad på deras upplevelser om osäkerhet och deras rädslor relaterade till misstag. Alla studeranden skrev om flera aspekter av osäkerhet. Studeranden var oroliga över sina egna professionella färdigheter och sin egen trovärdighet inför patienterna. Därtill var de förvirrade över otillförlitligheten av medicin när de upptäckte motsägelsefulla uppgifter i patient journalerna. De var också rädda för att begå misstag. Emellertid så tidigt som under deras första kliniska studieår började de känna sig mer självsäkra när de hanterades med ansvar och konstaterade att de accepterade sig själva som tillräckligt bra doktorer. Studerande från den femte kursen delade sig tydligt i två grupper baserade på toleransen av osäkerhet och rädslan för att begå misstag. De som tolererade osäkerhet ganska bra eller mycket bra (n=240, 78 %) var oftare män, och de hade arbetat en längre tid som vikarierande läkare än de som tolererade osäkerhet dåligt (n=67, 22 %). Av dem som tolererade osäkerhet dåligt var 100 % rädda för att begå misstag, emedan av dem som tolererade osäkerhet ganska bra eller mycket bra var 86 % rädda för att begå misstag. De här två grupperna skilde sig inte i det hur de upplevde de attraktiva särdragen i en allmänläkares arbete. Emellertid ansåg de som tolererade osäkerhet dåligt att en allmänläkares arbete är för utmanande och svårt och det innefattar för mycket ansvar. Den här gruppen ansåg dock mer sällan att man som allmänläkare behöver ha att göra med för många icke-medicinska problem. Män och kvinnor skilde sig inte i sina åsikter om vilka aspekter i en allmänläkares arbete de ansåg vara attraktiva. Ca.3/4 av femte kursens studerande ansåg att en allmänläkares arbete är attraktivt varierande och utmanande. Å andra sidan ansåg ca.2/3 av dem att allmänläkarens arbete är för jäktat och stressigt. Det fanns också olikheter. Kvinnor ansåg oftare att en allmänläkares arbete är för ensamt. Män ansåg oftare att en allmänläkare har för mycket att göra med icke-medicinska problem och att en allmänläkares arbete kan vara för rutinmässigt och tråkigt. Majoriteten av studerande (82 %) ansåg att det viktigaste syftet av en allmänläkares arbete är att identifiera allvarliga sjukdomar för att skicka patienterna med sådana sjukdomar till specialsjukvård.I den fjärde studien tolererade 6 % av de yngre läkarna och 1 % av de erfarna läkarna osäkerhet dåligt. De yngre läkarna var oftare rädda för medicinska misstag (70 %) jämfört med de erfarna läkarna (48 %). Dessutom erkände de yngre läkarna oftare att de begått ett misstag (84 %) än de erfarna läkarna (69 %), men de erfarna läkarna bad oftare om ursäkt av sina patienter när de begått ett medicinskt misstag. För att undvika att begå misstag använde sig de yngre läkarna mer av elektroniska databaser och konsultationer av kollegerna på arbetsplatsen än de erfarna läkarna.Toleransen av osäkerhet verkar utvecklas gradvis under de medicinska studierna och utvecklingen fortsätter också senare efter slutförda studier. Emellertid har inte alla läkare som arbetar inom primärvården en bra tolerans av osäkerhet, fastän man oftast förutsätter en hög tolerans för osäkerhet av allmänläkare när man tar i beaktande den vida variationen i patienter en allmänläkare träffar och sjukdomar som hon/han sköter. Studerande är redan medvetna om möjligheten av misstag och nästan alla är rädda för att begå ett misstag. Denna rädsla avtar i viss mån med tilltagande erfarenhet men försvinner aldrig helt. Också erfarna läkare medger att de i viss mån är rädda för att begå misstag. Inställningarna av femte kursens studerande ger uttryckt för deras erfarenheter av allmänmedicin och de överensstämmer även delvis med verkligheten.
Original languageEnglish
Place of PublicationHelsingfors
Publisher
Print ISBNs978-951-51-0509-7
Electronic ISBNs978-951-51-0510-3
Publication statusPublished - 5 Dec 2014
MoE publication typeG5 Doctoral dissertation (article)

Fields of Science

  • 3142 Public health care science, environmental and occupational health

Cite this

@phdthesis{8c1bb1b879b4450591148cd11a530ebb,
title = "Growing to be a general practitioner: tolerance of uncertainty and facing the risk of medical errors",
abstract = "SammanfattningAtt tolerera os{\"a}kerhet och kunna hanteras med det, och att undvika att g{\"o}ra misstag {\"a}r grundl{\"a}ggande kunskaper f{\"o}r en l{\"a}kare som arbetar i prim{\"a}rh{\"a}lsov{\aa}rden. Allm{\"a}nl{\"a}karens yrke {\"a}r utmanande och kr{\"a}ver en bred bas av kunskap och kunnande. {\"A}nd{\aa} {\"a}r det om{\"o}jligt att veta allt. Man borde ocks{\aa} f{\"o}rbereda studeranden f{\"o}r att kunna klara av de h{\"a}r utmaningarna f{\"o}r att de skulle kunna arbeta p{\aa} en h{\"a}lsov{\aa}rdscentral. M{\aa}ls{\"a}ttningen av denna studie {\"a}r att unders{\"o}ka medicinska studerandes och h{\"a}lsocentral{\"a}kares k{\"a}nslor av os{\"a}kerhet, upplevelser av medicinska misstag och hur de klarar av dem samt deras inst{\"a}llningar gentemot en karri{\"a}r som allm{\"a}nl{\"a}kare. Denna studie best{\aa}r av tre olika material och b{\aa}de kvalitativa och kvantitativa metoder har anv{\"a}nts. I den f{\"o}rsta studien anv{\"a}ndes 3:e och 4:e kursens studerandes inl{\"a}rningsdagb{\"o}cker f{\"o}r att unders{\"o}ka erfarenheterna och k{\"a}nslorna relaterade till deras f{\"o}rsta patientkontakter. I den andra och tredje studien av femte kursens studerande anv{\"a}ndes ett fr{\aa}geformul{\"a}r som medel f{\"o}r att utforska prevalensen av os{\"a}kerhet, r{\"a}dslor relaterade till att beg{\aa} misstag och deras observationer om en allm{\"a}nl{\"a}kares arbete. I den tredje studien unders{\"o}ktes yngre (arbetserfarenhet ≤ 5 {\aa}r) och erfarna l{\"a}kares (arbetserfarenhet > 5 {\aa}r) tolerans av os{\"a}kerhet och uppleverser av att beg{\aa} misstag. De saker som predisponerade f{\"o}r misstag och de s{\"a}tt som hj{\"a}lpte att undvika att beg{\aa} misstag kartlades.Studie I best{\aa}r av 22 studerandes inl{\"a}rningsdagb{\"o}cker (n=79) och skrivningar om p{\aa} f{\"o}rhand givna tema (n=94) – sammalagt 356 sidor – under deras f{\"o}rsta kliniska {\aa}r. Data analyserades med tematisk inneh{\aa}llsanalys. Entiteterna os{\"a}kerhet och misstag studerades mera i detalj. Studierna II och III baserar sig p{\aa} svaren fr{\aa}n en tv{\"a}rsnittsunders{\"o}kning som besvarades av femte kursens studerande (studie II n=307 och studie III n=309; svarsfrekvensen var 86 {\%}) under deras huvudsakliga kurs i allm{\"a}n medicin. Studie IV inspekterar de yngre (n=85) och de erfarna l{\"a}karnas (n=80) svar p{\aa} en elektronisk karl{\"a}ggning relaterade till os{\"a}kerhet och erfarenheter av medicinska misstag (svarsprocent 68 {\%}). Svaren tv{\"a}rtabulerades i den andra, tredje och fj{\"a}rde studien. Variablerna presenteras som medelv{\"a}rden med standardavvikelser och procenter. J{\"a}mf{\"o}relser med de kategoriska variablerna {\"a}r gjorda med X2 testet eller Fischers exakta test, och mellan icke-normalf{\"o}rdelade kontinuerliga variabler med Mann-Whitney U-testet. P-v{\"a}rdet <0.05 anses signifikant. F{\"o}r de viktigaste resultaten har 95 {\%} konfidensintervaller r{\"a}knats. F{\"o}r att f{\aa} reda p{\aa} vilka s{\"a}rdrag hos doktorerna i allm{\"a}nmedicin {\"a}r sammankopplade med god tolerans av os{\"a}kerhet anv{\"a}ndes logistisk regression.N{\"a}r man unders{\"o}kte svaren fr{\aa}n de tredje och fj{\"a}rde kursernas studerande hittade man en utvecklingsstig baserad p{\aa} deras upplevelser om os{\"a}kerhet och deras r{\"a}dslor relaterade till misstag. Alla studeranden skrev om flera aspekter av os{\"a}kerhet. Studeranden var oroliga {\"o}ver sina egna professionella f{\"a}rdigheter och sin egen trov{\"a}rdighet inf{\"o}r patienterna. D{\"a}rtill var de f{\"o}rvirrade {\"o}ver otillf{\"o}rlitligheten av medicin n{\"a}r de uppt{\"a}ckte mots{\"a}gelsefulla uppgifter i patient journalerna. De var ocks{\aa} r{\"a}dda f{\"o}r att beg{\aa} misstag. Emellertid s{\aa} tidigt som under deras f{\"o}rsta kliniska studie{\aa}r b{\"o}rjade de k{\"a}nna sig mer sj{\"a}lvs{\"a}kra n{\"a}r de hanterades med ansvar och konstaterade att de accepterade sig sj{\"a}lva som tillr{\"a}ckligt bra doktorer. Studerande fr{\aa}n den femte kursen delade sig tydligt i tv{\aa} grupper baserade p{\aa} toleransen av os{\"a}kerhet och r{\"a}dslan f{\"o}r att beg{\aa} misstag. De som tolererade os{\"a}kerhet ganska bra eller mycket bra (n=240, 78 {\%}) var oftare m{\"a}n, och de hade arbetat en l{\"a}ngre tid som vikarierande l{\"a}kare {\"a}n de som tolererade os{\"a}kerhet d{\aa}ligt (n=67, 22 {\%}). Av dem som tolererade os{\"a}kerhet d{\aa}ligt var 100 {\%} r{\"a}dda f{\"o}r att beg{\aa} misstag, emedan av dem som tolererade os{\"a}kerhet ganska bra eller mycket bra var 86 {\%} r{\"a}dda f{\"o}r att beg{\aa} misstag. De h{\"a}r tv{\aa} grupperna skilde sig inte i det hur de upplevde de attraktiva s{\"a}rdragen i en allm{\"a}nl{\"a}kares arbete. Emellertid ans{\aa}g de som tolererade os{\"a}kerhet d{\aa}ligt att en allm{\"a}nl{\"a}kares arbete {\"a}r f{\"o}r utmanande och sv{\aa}rt och det innefattar f{\"o}r mycket ansvar. Den h{\"a}r gruppen ans{\aa}g dock mer s{\"a}llan att man som allm{\"a}nl{\"a}kare beh{\"o}ver ha att g{\"o}ra med f{\"o}r m{\aa}nga icke-medicinska problem. M{\"a}n och kvinnor skilde sig inte i sina {\aa}sikter om vilka aspekter i en allm{\"a}nl{\"a}kares arbete de ans{\aa}g vara attraktiva. Ca.3/4 av femte kursens studerande ans{\aa}g att en allm{\"a}nl{\"a}kares arbete {\"a}r attraktivt varierande och utmanande. {\AA} andra sidan ans{\aa}g ca.2/3 av dem att allm{\"a}nl{\"a}karens arbete {\"a}r f{\"o}r j{\"a}ktat och stressigt. Det fanns ocks{\aa} olikheter. Kvinnor ans{\aa}g oftare att en allm{\"a}nl{\"a}kares arbete {\"a}r f{\"o}r ensamt. M{\"a}n ans{\aa}g oftare att en allm{\"a}nl{\"a}kare har f{\"o}r mycket att g{\"o}ra med icke-medicinska problem och att en allm{\"a}nl{\"a}kares arbete kan vara f{\"o}r rutinm{\"a}ssigt och tr{\aa}kigt. Majoriteten av studerande (82 {\%}) ans{\aa}g att det viktigaste syftet av en allm{\"a}nl{\"a}kares arbete {\"a}r att identifiera allvarliga sjukdomar f{\"o}r att skicka patienterna med s{\aa}dana sjukdomar till specialsjukv{\aa}rd.I den fj{\"a}rde studien tolererade 6 {\%} av de yngre l{\"a}karna och 1 {\%} av de erfarna l{\"a}karna os{\"a}kerhet d{\aa}ligt. De yngre l{\"a}karna var oftare r{\"a}dda f{\"o}r medicinska misstag (70 {\%}) j{\"a}mf{\"o}rt med de erfarna l{\"a}karna (48 {\%}). Dessutom erk{\"a}nde de yngre l{\"a}karna oftare att de beg{\aa}tt ett misstag (84 {\%}) {\"a}n de erfarna l{\"a}karna (69 {\%}), men de erfarna l{\"a}karna bad oftare om urs{\"a}kt av sina patienter n{\"a}r de beg{\aa}tt ett medicinskt misstag. F{\"o}r att undvika att beg{\aa} misstag anv{\"a}nde sig de yngre l{\"a}karna mer av elektroniska databaser och konsultationer av kollegerna p{\aa} arbetsplatsen {\"a}n de erfarna l{\"a}karna.Toleransen av os{\"a}kerhet verkar utvecklas gradvis under de medicinska studierna och utvecklingen forts{\"a}tter ocks{\aa} senare efter slutf{\"o}rda studier. Emellertid har inte alla l{\"a}kare som arbetar inom prim{\"a}rv{\aa}rden en bra tolerans av os{\"a}kerhet, fast{\"a}n man oftast f{\"o}ruts{\"a}tter en h{\"o}g tolerans f{\"o}r os{\"a}kerhet av allm{\"a}nl{\"a}kare n{\"a}r man tar i beaktande den vida variationen i patienter en allm{\"a}nl{\"a}kare tr{\"a}ffar och sjukdomar som hon/han sk{\"o}ter. Studerande {\"a}r redan medvetna om m{\"o}jligheten av misstag och n{\"a}stan alla {\"a}r r{\"a}dda f{\"o}r att beg{\aa} ett misstag. Denna r{\"a}dsla avtar i viss m{\aa}n med tilltagande erfarenhet men f{\"o}rsvinner aldrig helt. Ocks{\aa} erfarna l{\"a}kare medger att de i viss m{\aa}n {\"a}r r{\"a}dda f{\"o}r att beg{\aa} misstag. Inst{\"a}llningarna av femte kursens studerande ger uttryckt f{\"o}r deras erfarenheter av allm{\"a}nmedicin och de {\"o}verensst{\"a}mmer {\"a}ven delvis med verkligheten.",
keywords = "3142 Public health care science, environmental and occupational health",
author = "Maarit Nevalainen",
year = "2014",
month = "12",
day = "5",
language = "English",
isbn = "978-951-51-0509-7",
publisher = "[M. Nevalainen]",
address = "Finland",

}

Growing to be a general practitioner: tolerance of uncertainty and facing the risk of medical errors. / Nevalainen, Maarit.

Helsingfors : [M. Nevalainen], 2014. 87 p.

Research output: ThesisDoctoral Thesis

TY - THES

T1 - Growing to be a general practitioner: tolerance of uncertainty and facing the risk of medical errors

AU - Nevalainen, Maarit

PY - 2014/12/5

Y1 - 2014/12/5

N2 - SammanfattningAtt tolerera osäkerhet och kunna hanteras med det, och att undvika att göra misstag är grundläggande kunskaper för en läkare som arbetar i primärhälsovården. Allmänläkarens yrke är utmanande och kräver en bred bas av kunskap och kunnande. Ändå är det omöjligt att veta allt. Man borde också förbereda studeranden för att kunna klara av de här utmaningarna för att de skulle kunna arbeta på en hälsovårdscentral. Målsättningen av denna studie är att undersöka medicinska studerandes och hälsocentraläkares känslor av osäkerhet, upplevelser av medicinska misstag och hur de klarar av dem samt deras inställningar gentemot en karriär som allmänläkare. Denna studie består av tre olika material och både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts. I den första studien användes 3:e och 4:e kursens studerandes inlärningsdagböcker för att undersöka erfarenheterna och känslorna relaterade till deras första patientkontakter. I den andra och tredje studien av femte kursens studerande användes ett frågeformulär som medel för att utforska prevalensen av osäkerhet, rädslor relaterade till att begå misstag och deras observationer om en allmänläkares arbete. I den tredje studien undersöktes yngre (arbetserfarenhet ≤ 5 år) och erfarna läkares (arbetserfarenhet > 5 år) tolerans av osäkerhet och uppleverser av att begå misstag. De saker som predisponerade för misstag och de sätt som hjälpte att undvika att begå misstag kartlades.Studie I består av 22 studerandes inlärningsdagböcker (n=79) och skrivningar om på förhand givna tema (n=94) – sammalagt 356 sidor – under deras första kliniska år. Data analyserades med tematisk innehållsanalys. Entiteterna osäkerhet och misstag studerades mera i detalj. Studierna II och III baserar sig på svaren från en tvärsnittsundersökning som besvarades av femte kursens studerande (studie II n=307 och studie III n=309; svarsfrekvensen var 86 %) under deras huvudsakliga kurs i allmän medicin. Studie IV inspekterar de yngre (n=85) och de erfarna läkarnas (n=80) svar på en elektronisk karläggning relaterade till osäkerhet och erfarenheter av medicinska misstag (svarsprocent 68 %). Svaren tvärtabulerades i den andra, tredje och fjärde studien. Variablerna presenteras som medelvärden med standardavvikelser och procenter. Jämförelser med de kategoriska variablerna är gjorda med X2 testet eller Fischers exakta test, och mellan icke-normalfördelade kontinuerliga variabler med Mann-Whitney U-testet. P-värdet <0.05 anses signifikant. För de viktigaste resultaten har 95 % konfidensintervaller räknats. För att få reda på vilka särdrag hos doktorerna i allmänmedicin är sammankopplade med god tolerans av osäkerhet användes logistisk regression.När man undersökte svaren från de tredje och fjärde kursernas studerande hittade man en utvecklingsstig baserad på deras upplevelser om osäkerhet och deras rädslor relaterade till misstag. Alla studeranden skrev om flera aspekter av osäkerhet. Studeranden var oroliga över sina egna professionella färdigheter och sin egen trovärdighet inför patienterna. Därtill var de förvirrade över otillförlitligheten av medicin när de upptäckte motsägelsefulla uppgifter i patient journalerna. De var också rädda för att begå misstag. Emellertid så tidigt som under deras första kliniska studieår började de känna sig mer självsäkra när de hanterades med ansvar och konstaterade att de accepterade sig själva som tillräckligt bra doktorer. Studerande från den femte kursen delade sig tydligt i två grupper baserade på toleransen av osäkerhet och rädslan för att begå misstag. De som tolererade osäkerhet ganska bra eller mycket bra (n=240, 78 %) var oftare män, och de hade arbetat en längre tid som vikarierande läkare än de som tolererade osäkerhet dåligt (n=67, 22 %). Av dem som tolererade osäkerhet dåligt var 100 % rädda för att begå misstag, emedan av dem som tolererade osäkerhet ganska bra eller mycket bra var 86 % rädda för att begå misstag. De här två grupperna skilde sig inte i det hur de upplevde de attraktiva särdragen i en allmänläkares arbete. Emellertid ansåg de som tolererade osäkerhet dåligt att en allmänläkares arbete är för utmanande och svårt och det innefattar för mycket ansvar. Den här gruppen ansåg dock mer sällan att man som allmänläkare behöver ha att göra med för många icke-medicinska problem. Män och kvinnor skilde sig inte i sina åsikter om vilka aspekter i en allmänläkares arbete de ansåg vara attraktiva. Ca.3/4 av femte kursens studerande ansåg att en allmänläkares arbete är attraktivt varierande och utmanande. Å andra sidan ansåg ca.2/3 av dem att allmänläkarens arbete är för jäktat och stressigt. Det fanns också olikheter. Kvinnor ansåg oftare att en allmänläkares arbete är för ensamt. Män ansåg oftare att en allmänläkare har för mycket att göra med icke-medicinska problem och att en allmänläkares arbete kan vara för rutinmässigt och tråkigt. Majoriteten av studerande (82 %) ansåg att det viktigaste syftet av en allmänläkares arbete är att identifiera allvarliga sjukdomar för att skicka patienterna med sådana sjukdomar till specialsjukvård.I den fjärde studien tolererade 6 % av de yngre läkarna och 1 % av de erfarna läkarna osäkerhet dåligt. De yngre läkarna var oftare rädda för medicinska misstag (70 %) jämfört med de erfarna läkarna (48 %). Dessutom erkände de yngre läkarna oftare att de begått ett misstag (84 %) än de erfarna läkarna (69 %), men de erfarna läkarna bad oftare om ursäkt av sina patienter när de begått ett medicinskt misstag. För att undvika att begå misstag använde sig de yngre läkarna mer av elektroniska databaser och konsultationer av kollegerna på arbetsplatsen än de erfarna läkarna.Toleransen av osäkerhet verkar utvecklas gradvis under de medicinska studierna och utvecklingen fortsätter också senare efter slutförda studier. Emellertid har inte alla läkare som arbetar inom primärvården en bra tolerans av osäkerhet, fastän man oftast förutsätter en hög tolerans för osäkerhet av allmänläkare när man tar i beaktande den vida variationen i patienter en allmänläkare träffar och sjukdomar som hon/han sköter. Studerande är redan medvetna om möjligheten av misstag och nästan alla är rädda för att begå ett misstag. Denna rädsla avtar i viss mån med tilltagande erfarenhet men försvinner aldrig helt. Också erfarna läkare medger att de i viss mån är rädda för att begå misstag. Inställningarna av femte kursens studerande ger uttryckt för deras erfarenheter av allmänmedicin och de överensstämmer även delvis med verkligheten.

AB - SammanfattningAtt tolerera osäkerhet och kunna hanteras med det, och att undvika att göra misstag är grundläggande kunskaper för en läkare som arbetar i primärhälsovården. Allmänläkarens yrke är utmanande och kräver en bred bas av kunskap och kunnande. Ändå är det omöjligt att veta allt. Man borde också förbereda studeranden för att kunna klara av de här utmaningarna för att de skulle kunna arbeta på en hälsovårdscentral. Målsättningen av denna studie är att undersöka medicinska studerandes och hälsocentraläkares känslor av osäkerhet, upplevelser av medicinska misstag och hur de klarar av dem samt deras inställningar gentemot en karriär som allmänläkare. Denna studie består av tre olika material och både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts. I den första studien användes 3:e och 4:e kursens studerandes inlärningsdagböcker för att undersöka erfarenheterna och känslorna relaterade till deras första patientkontakter. I den andra och tredje studien av femte kursens studerande användes ett frågeformulär som medel för att utforska prevalensen av osäkerhet, rädslor relaterade till att begå misstag och deras observationer om en allmänläkares arbete. I den tredje studien undersöktes yngre (arbetserfarenhet ≤ 5 år) och erfarna läkares (arbetserfarenhet > 5 år) tolerans av osäkerhet och uppleverser av att begå misstag. De saker som predisponerade för misstag och de sätt som hjälpte att undvika att begå misstag kartlades.Studie I består av 22 studerandes inlärningsdagböcker (n=79) och skrivningar om på förhand givna tema (n=94) – sammalagt 356 sidor – under deras första kliniska år. Data analyserades med tematisk innehållsanalys. Entiteterna osäkerhet och misstag studerades mera i detalj. Studierna II och III baserar sig på svaren från en tvärsnittsundersökning som besvarades av femte kursens studerande (studie II n=307 och studie III n=309; svarsfrekvensen var 86 %) under deras huvudsakliga kurs i allmän medicin. Studie IV inspekterar de yngre (n=85) och de erfarna läkarnas (n=80) svar på en elektronisk karläggning relaterade till osäkerhet och erfarenheter av medicinska misstag (svarsprocent 68 %). Svaren tvärtabulerades i den andra, tredje och fjärde studien. Variablerna presenteras som medelvärden med standardavvikelser och procenter. Jämförelser med de kategoriska variablerna är gjorda med X2 testet eller Fischers exakta test, och mellan icke-normalfördelade kontinuerliga variabler med Mann-Whitney U-testet. P-värdet <0.05 anses signifikant. För de viktigaste resultaten har 95 % konfidensintervaller räknats. För att få reda på vilka särdrag hos doktorerna i allmänmedicin är sammankopplade med god tolerans av osäkerhet användes logistisk regression.När man undersökte svaren från de tredje och fjärde kursernas studerande hittade man en utvecklingsstig baserad på deras upplevelser om osäkerhet och deras rädslor relaterade till misstag. Alla studeranden skrev om flera aspekter av osäkerhet. Studeranden var oroliga över sina egna professionella färdigheter och sin egen trovärdighet inför patienterna. Därtill var de förvirrade över otillförlitligheten av medicin när de upptäckte motsägelsefulla uppgifter i patient journalerna. De var också rädda för att begå misstag. Emellertid så tidigt som under deras första kliniska studieår började de känna sig mer självsäkra när de hanterades med ansvar och konstaterade att de accepterade sig själva som tillräckligt bra doktorer. Studerande från den femte kursen delade sig tydligt i två grupper baserade på toleransen av osäkerhet och rädslan för att begå misstag. De som tolererade osäkerhet ganska bra eller mycket bra (n=240, 78 %) var oftare män, och de hade arbetat en längre tid som vikarierande läkare än de som tolererade osäkerhet dåligt (n=67, 22 %). Av dem som tolererade osäkerhet dåligt var 100 % rädda för att begå misstag, emedan av dem som tolererade osäkerhet ganska bra eller mycket bra var 86 % rädda för att begå misstag. De här två grupperna skilde sig inte i det hur de upplevde de attraktiva särdragen i en allmänläkares arbete. Emellertid ansåg de som tolererade osäkerhet dåligt att en allmänläkares arbete är för utmanande och svårt och det innefattar för mycket ansvar. Den här gruppen ansåg dock mer sällan att man som allmänläkare behöver ha att göra med för många icke-medicinska problem. Män och kvinnor skilde sig inte i sina åsikter om vilka aspekter i en allmänläkares arbete de ansåg vara attraktiva. Ca.3/4 av femte kursens studerande ansåg att en allmänläkares arbete är attraktivt varierande och utmanande. Å andra sidan ansåg ca.2/3 av dem att allmänläkarens arbete är för jäktat och stressigt. Det fanns också olikheter. Kvinnor ansåg oftare att en allmänläkares arbete är för ensamt. Män ansåg oftare att en allmänläkare har för mycket att göra med icke-medicinska problem och att en allmänläkares arbete kan vara för rutinmässigt och tråkigt. Majoriteten av studerande (82 %) ansåg att det viktigaste syftet av en allmänläkares arbete är att identifiera allvarliga sjukdomar för att skicka patienterna med sådana sjukdomar till specialsjukvård.I den fjärde studien tolererade 6 % av de yngre läkarna och 1 % av de erfarna läkarna osäkerhet dåligt. De yngre läkarna var oftare rädda för medicinska misstag (70 %) jämfört med de erfarna läkarna (48 %). Dessutom erkände de yngre läkarna oftare att de begått ett misstag (84 %) än de erfarna läkarna (69 %), men de erfarna läkarna bad oftare om ursäkt av sina patienter när de begått ett medicinskt misstag. För att undvika att begå misstag använde sig de yngre läkarna mer av elektroniska databaser och konsultationer av kollegerna på arbetsplatsen än de erfarna läkarna.Toleransen av osäkerhet verkar utvecklas gradvis under de medicinska studierna och utvecklingen fortsätter också senare efter slutförda studier. Emellertid har inte alla läkare som arbetar inom primärvården en bra tolerans av osäkerhet, fastän man oftast förutsätter en hög tolerans för osäkerhet av allmänläkare när man tar i beaktande den vida variationen i patienter en allmänläkare träffar och sjukdomar som hon/han sköter. Studerande är redan medvetna om möjligheten av misstag och nästan alla är rädda för att begå ett misstag. Denna rädsla avtar i viss mån med tilltagande erfarenhet men försvinner aldrig helt. Också erfarna läkare medger att de i viss mån är rädda för att begå misstag. Inställningarna av femte kursens studerande ger uttryckt för deras erfarenheter av allmänmedicin och de överensstämmer även delvis med verkligheten.

KW - 3142 Public health care science, environmental and occupational health

M3 - Doctoral Thesis

SN - 978-951-51-0509-7

PB - [M. Nevalainen]

CY - Helsingfors

ER -