Havslekande sikens och siklöjans yngelproduktionsområden

Richard Hudd, Lari Veneranta, Jarno Vanhatalo

Research output: Book/ReportCommissioned reportProfessional

Abstract

Utbredningen av den havslekande sikens och den havslekande siklöjans yngelproduktionsområden i Bottniska viken kartlades i två synkroniserade projekt, Norrsik (Samarbetsavtal Länsstyrelsen i Norrbottens län och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet) och Intersik (Interreg Botnia Atlantica 00068748) under åren 2009 – 2011. Sammanlagt samlades material från 653 provtagningsplatser. Tack vare synkroniseringen av projekten kunde prover samlas från hela Bottenviken, Kvarken och största delen av Bottenhavet, vilket är den havslekande sikens huvudsakliga utbredningsområde i modern tid. Området innefattar också den havslekande siklöjans egentliga utbredningsområde i modern tid. Samarbetsprojektet Norrsik koncentrerades till norra Bottenviken främst till Norrbottens län. Referensmaterial i Norrsikprojektet samlades också från finska sidan av Bottenviken. Omgivningsvariabler beskri-vande sik- och siklöjeynglens förekomstplatser från rasterkartor i Geografiska informationssystem användes tillsammans med matematisk modellering för att göra geografiska modeller av yngelproduktionsområden. I utveck-lingen av dessa modeller användes Gaussisk Processklassificeringsteknik (GPC) för att beräkna förekomstsannolik-heten av de båda arternas yngel.
De variabler som mest påverkade modellen var fångstplatsens djup, vattenstrandens profil, avståndet till sand-strand och isvinterns längd. Fastän den havslekande sikens nykläckta yngel kunde fångas i flera olika habitat var de viktigaste förekomstområdena på de allra grundaste ständerna. Siklöjans yngelproduktion i Bottniska viken sker i främsta rummet i Bottenvikens nordligaste delar. Siklöjans yngel kan förekomma litet mer pelagiskt än sik-ynglen. I jämförelse med informationen från forskning på 1990-talet har det inte skett förändringar i sikynglens förekomstområdens utbredning eller i förekomsttätheterna i Bottenviken. Däremot har utbredningen minskat i Bottenhavet speciellt på den finska sidan. Orsakerna till detta är inte klara men förmodligen spelar eutrofieringen och förändringar i isförhållandena en betydande roll. Kartorna över potentiella yngeluppväxtområden för havsle-kande sik och siklöja, som produceras i detta projekt kan användas för planering och uppföljning av kustområden och deras ekologiska status.
Original languageSwedish
Place of PublicationHelsinki
PublisherRiista- ja kalatalouden tutkimuslaitos
Volume2013
Number of pages38
ISBN (Electronic)978-951-776-959-4
Publication statusPublished - Apr 2013
MoE publication typeD4 Published development or research report or study

Publication series

NameVilt- och fiskeriforskningsinstitutes arbetsrapporter
PublisherRiista- ja kalatalouden tutkimuslaitos
No.7
Volume2013
ISSN (Electronic)1799-4756

Fields of Science

  • 1172 Environmental sciences

Cite this

Hudd, R., Veneranta, L., & Vanhatalo, J. (2013). Havslekande sikens och siklöjans yngelproduktionsområden. (Vilt- och fiskeriforskningsinstitutes arbetsrapporter; Vol. 2013, No. 7). Helsinki: Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos.
Hudd, Richard ; Veneranta, Lari ; Vanhatalo, Jarno. / Havslekande sikens och siklöjans yngelproduktionsområden. Helsinki : Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos, 2013. 38 p. (Vilt- och fiskeriforskningsinstitutes arbetsrapporter; 7).
@book{f6ec758f5fa743e8b025720a4c3966d0,
title = "Havslekande sikens och sikl{\"o}jans yngelproduktionsomr{\aa}den",
abstract = "Utbredningen av den havslekande sikens och den havslekande sikl{\"o}jans yngelproduktionsomr{\aa}den i Bottniska viken kartlades i tv{\aa} synkroniserade projekt, Norrsik (Samarbetsavtal L{\"a}nsstyrelsen i Norrbottens l{\"a}n och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet) och Intersik (Interreg Botnia Atlantica 00068748) under {\aa}ren 2009 – 2011. Sammanlagt samlades material fr{\aa}n 653 provtagningsplatser. Tack vare synkroniseringen av projekten kunde prover samlas fr{\aa}n hela Bottenviken, Kvarken och st{\"o}rsta delen av Bottenhavet, vilket {\"a}r den havslekande sikens huvudsakliga utbredningsomr{\aa}de i modern tid. Omr{\aa}det innefattar ocks{\aa} den havslekande sikl{\"o}jans egentliga utbredningsomr{\aa}de i modern tid. Samarbetsprojektet Norrsik koncentrerades till norra Bottenviken fr{\"a}mst till Norrbottens l{\"a}n. Referensmaterial i Norrsikprojektet samlades ocks{\aa} fr{\aa}n finska sidan av Bottenviken. Omgivningsvariabler beskri-vande sik- och sikl{\"o}jeynglens f{\"o}rekomstplatser fr{\aa}n rasterkartor i Geografiska informationssystem anv{\"a}ndes tillsammans med matematisk modellering f{\"o}r att g{\"o}ra geografiska modeller av yngelproduktionsomr{\aa}den. I utveck-lingen av dessa modeller anv{\"a}ndes Gaussisk Processklassificeringsteknik (GPC) f{\"o}r att ber{\"a}kna f{\"o}rekomstsannolik-heten av de b{\aa}da arternas yngel.De variabler som mest p{\aa}verkade modellen var f{\aa}ngstplatsens djup, vattenstrandens profil, avst{\aa}ndet till sand-strand och isvinterns l{\"a}ngd. Fast{\"a}n den havslekande sikens nykl{\"a}ckta yngel kunde f{\aa}ngas i flera olika habitat var de viktigaste f{\"o}rekomstomr{\aa}dena p{\aa} de allra grundaste st{\"a}nderna. Sikl{\"o}jans yngelproduktion i Bottniska viken sker i fr{\"a}msta rummet i Bottenvikens nordligaste delar. Sikl{\"o}jans yngel kan f{\"o}rekomma litet mer pelagiskt {\"a}n sik-ynglen. I j{\"a}mf{\"o}relse med informationen fr{\aa}n forskning p{\aa} 1990-talet har det inte skett f{\"o}r{\"a}ndringar i sikynglens f{\"o}rekomstomr{\aa}dens utbredning eller i f{\"o}rekomstt{\"a}theterna i Bottenviken. D{\"a}remot har utbredningen minskat i Bottenhavet speciellt p{\aa} den finska sidan. Orsakerna till detta {\"a}r inte klara men f{\"o}rmodligen spelar eutrofieringen och f{\"o}r{\"a}ndringar i isf{\"o}rh{\aa}llandena en betydande roll. Kartorna {\"o}ver potentiella yngeluppv{\"a}xtomr{\aa}den f{\"o}r havsle-kande sik och sikl{\"o}ja, som produceras i detta projekt kan anv{\"a}ndas f{\"o}r planering och uppf{\"o}ljning av kustomr{\aa}den och deras ekologiska status.",
keywords = "1172 Milj{\"o}vetenskap",
author = "Richard Hudd and Lari Veneranta and Jarno Vanhatalo",
year = "2013",
month = "4",
language = "svenska",
volume = "2013",
series = "Vilt- och fiskeriforskningsinstitutes arbetsrapporter",
publisher = "Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos",
number = "7",
address = "Finland",

}

Hudd, R, Veneranta, L & Vanhatalo, J 2013, Havslekande sikens och siklöjans yngelproduktionsområden. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutes arbetsrapporter, no. 7, vol. 2013, vol. 2013, Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos, Helsinki.

Havslekande sikens och siklöjans yngelproduktionsområden. / Hudd, Richard; Veneranta, Lari; Vanhatalo, Jarno.

Helsinki : Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos, 2013. 38 p. (Vilt- och fiskeriforskningsinstitutes arbetsrapporter; Vol. 2013, No. 7).

Research output: Book/ReportCommissioned reportProfessional

TY - BOOK

T1 - Havslekande sikens och siklöjans yngelproduktionsområden

AU - Hudd, Richard

AU - Veneranta, Lari

AU - Vanhatalo, Jarno

PY - 2013/4

Y1 - 2013/4

N2 - Utbredningen av den havslekande sikens och den havslekande siklöjans yngelproduktionsområden i Bottniska viken kartlades i två synkroniserade projekt, Norrsik (Samarbetsavtal Länsstyrelsen i Norrbottens län och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet) och Intersik (Interreg Botnia Atlantica 00068748) under åren 2009 – 2011. Sammanlagt samlades material från 653 provtagningsplatser. Tack vare synkroniseringen av projekten kunde prover samlas från hela Bottenviken, Kvarken och största delen av Bottenhavet, vilket är den havslekande sikens huvudsakliga utbredningsområde i modern tid. Området innefattar också den havslekande siklöjans egentliga utbredningsområde i modern tid. Samarbetsprojektet Norrsik koncentrerades till norra Bottenviken främst till Norrbottens län. Referensmaterial i Norrsikprojektet samlades också från finska sidan av Bottenviken. Omgivningsvariabler beskri-vande sik- och siklöjeynglens förekomstplatser från rasterkartor i Geografiska informationssystem användes tillsammans med matematisk modellering för att göra geografiska modeller av yngelproduktionsområden. I utveck-lingen av dessa modeller användes Gaussisk Processklassificeringsteknik (GPC) för att beräkna förekomstsannolik-heten av de båda arternas yngel.De variabler som mest påverkade modellen var fångstplatsens djup, vattenstrandens profil, avståndet till sand-strand och isvinterns längd. Fastän den havslekande sikens nykläckta yngel kunde fångas i flera olika habitat var de viktigaste förekomstområdena på de allra grundaste ständerna. Siklöjans yngelproduktion i Bottniska viken sker i främsta rummet i Bottenvikens nordligaste delar. Siklöjans yngel kan förekomma litet mer pelagiskt än sik-ynglen. I jämförelse med informationen från forskning på 1990-talet har det inte skett förändringar i sikynglens förekomstområdens utbredning eller i förekomsttätheterna i Bottenviken. Däremot har utbredningen minskat i Bottenhavet speciellt på den finska sidan. Orsakerna till detta är inte klara men förmodligen spelar eutrofieringen och förändringar i isförhållandena en betydande roll. Kartorna över potentiella yngeluppväxtområden för havsle-kande sik och siklöja, som produceras i detta projekt kan användas för planering och uppföljning av kustområden och deras ekologiska status.

AB - Utbredningen av den havslekande sikens och den havslekande siklöjans yngelproduktionsområden i Bottniska viken kartlades i två synkroniserade projekt, Norrsik (Samarbetsavtal Länsstyrelsen i Norrbottens län och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet) och Intersik (Interreg Botnia Atlantica 00068748) under åren 2009 – 2011. Sammanlagt samlades material från 653 provtagningsplatser. Tack vare synkroniseringen av projekten kunde prover samlas från hela Bottenviken, Kvarken och största delen av Bottenhavet, vilket är den havslekande sikens huvudsakliga utbredningsområde i modern tid. Området innefattar också den havslekande siklöjans egentliga utbredningsområde i modern tid. Samarbetsprojektet Norrsik koncentrerades till norra Bottenviken främst till Norrbottens län. Referensmaterial i Norrsikprojektet samlades också från finska sidan av Bottenviken. Omgivningsvariabler beskri-vande sik- och siklöjeynglens förekomstplatser från rasterkartor i Geografiska informationssystem användes tillsammans med matematisk modellering för att göra geografiska modeller av yngelproduktionsområden. I utveck-lingen av dessa modeller användes Gaussisk Processklassificeringsteknik (GPC) för att beräkna förekomstsannolik-heten av de båda arternas yngel.De variabler som mest påverkade modellen var fångstplatsens djup, vattenstrandens profil, avståndet till sand-strand och isvinterns längd. Fastän den havslekande sikens nykläckta yngel kunde fångas i flera olika habitat var de viktigaste förekomstområdena på de allra grundaste ständerna. Siklöjans yngelproduktion i Bottniska viken sker i främsta rummet i Bottenvikens nordligaste delar. Siklöjans yngel kan förekomma litet mer pelagiskt än sik-ynglen. I jämförelse med informationen från forskning på 1990-talet har det inte skett förändringar i sikynglens förekomstområdens utbredning eller i förekomsttätheterna i Bottenviken. Däremot har utbredningen minskat i Bottenhavet speciellt på den finska sidan. Orsakerna till detta är inte klara men förmodligen spelar eutrofieringen och förändringar i isförhållandena en betydande roll. Kartorna över potentiella yngeluppväxtområden för havsle-kande sik och siklöja, som produceras i detta projekt kan användas för planering och uppföljning av kustområden och deras ekologiska status.

KW - 1172 Miljövetenskap

M3 - Beställd rapport

VL - 2013

T3 - Vilt- och fiskeriforskningsinstitutes arbetsrapporter

BT - Havslekande sikens och siklöjans yngelproduktionsområden

PB - Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos

CY - Helsinki

ER -

Hudd R, Veneranta L, Vanhatalo J. Havslekande sikens och siklöjans yngelproduktionsområden. Helsinki: Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos, 2013. 38 p. (Vilt- och fiskeriforskningsinstitutes arbetsrapporter; 7).