Litterär storyline som bidrag till interkulturell pedagogik

    Research output: ThesisDoctoral ThesisMonograph

    Abstract

    Det övergripande syftet med studien är att analysera hur litterär storyline fungerar som metod för interkulturell litteraturpedagogik. Jag har designat en litterär storyline som två lärare i årskurs 7 har genomfört i två klasser i en finlandssvensk skola. Storylinen utgår från boken En ö i havet (1996) av Annika Thor och handlar om två österrikiska judiska syskon som av sina föräldrar sänds till Sverige för att undkomma judeförföljelsen under andra världskriget. Boken, vars överordnade tema är kulturmöten, erbjuder en bearbetning av mångdimensionella existentiella livsfrågor. Fältstudien präglas av en etnografisk metodisk ansats med aktionsinriktning. Min forskarroll i klassrummet är en passiv observatör där jag gör temporära interventioner under pågående projekt. Studien betraktas dels ur ett litteraturpedagogiskt perspektiv, dels ur ett kritiskt mångkulturellt pedagogiskt perspektiv där interkulturell förståelse är centralt. Eleverna har individuellt och kollektivt arbetat inom olika genrer med så kallade nyckelfrågor som rör flyktingar, kulturell tillhörighet och möten i fiktionen och i deras egna liv. Deras produktion analyseras genom receptionsanalys och meningskoncentrering. Studien bidrar till ny kunskap inom tre områden: det kunskapsmässiga, det metodologiska och det didaktiska området. För det första gäller kunskapsbidraget elevers förståelse av en historisk och aktuell samhällsproblematik i en finlandssvensk skolkontext. För det andra är kombinationen av receptionsanalys av litterär storyline och en teoristyrd analys och tolkning av ett digert material ett innovativt metodologiskt bidrag. Till detta fogas dessutom ett litteraturpedagogiskt perspektiv och en presentation av kritisk mångkulturell pedagogisk teori. För det tredje bidrar studien till utveckling av en didaktik där litteraturpedagogiska redskap och interkulturellt pedagogiskt tänkande skapat en gränsöverskridande didaktisk design med stor potential för djuplärande i förhållande till existentiella frågor i unga människors liv. Eleverna visar i olika grad förstärkt medvetande och kritiskt engagemang angående tematiken i Annika Thors bok. Hos merparten framgår en öppen attityd till andra etniciteter och människor som är annorlunda än dem själva. De har dock alltjämt fördomar och etnocentriska och stereotypa uppfattningar. Men de uttrycker också en antydan till förståelse av och empati för krigsbarnen och judarna under andra världskriget både i fiktionen och i verkligheten. I viss mån visar de tendenser till förståelse av och empati för dagens flyktingar. För att optimera litterär storyline som interkulturell pedagogisk metod krävs en utförlig kritisk reflektion och granskning av elevernas värderingar i helklass. Detta förutsätter stor kompetens av läraren, varför utbildning i kritisk mångkulturell pedagogik behövs.
    Original languageSwedish
    Awarding Institution
    • University of Helsinki
    Supervisors/Advisors
    • Holm, Gunilla, Supervisor
    • Grünthal, Satu, Supervisor
    Award date18 Dec 2017
    Place of PublicationHelsingfors
    Publisher
    Print ISBNs978-951-51-3886-6
    Electronic ISBNs978-951-51-3887-3
    Publication statusPublished - 18 Dec 2017
    MoE publication typeG4 Doctoral dissertation (monograph)

    Fields of Science

    • 516 Educational sciences

    Cite this

    @phdthesis{2e4fcbe561464b1c8973189d9bfa4207,
    title = "Litter{\"a}r storyline som bidrag till interkulturell pedagogik",
    abstract = "Det {\"o}vergripande syftet med studien {\"a}r att analysera hur litter{\"a}r storyline fungerar som metod f{\"o}r interkulturell litteraturpedagogik. Jag har designat en litter{\"a}r storyline som tv{\aa} l{\"a}rare i {\aa}rskurs 7 har genomf{\"o}rt i tv{\aa} klasser i en finlandssvensk skola. Storylinen utg{\aa}r fr{\aa}n boken En {\"o} i havet (1996) av Annika Thor och handlar om tv{\aa} {\"o}sterrikiska judiska syskon som av sina f{\"o}r{\"a}ldrar s{\"a}nds till Sverige f{\"o}r att undkomma judef{\"o}rf{\"o}ljelsen under andra v{\"a}rldskriget. Boken, vars {\"o}verordnade tema {\"a}r kulturm{\"o}ten, erbjuder en bearbetning av m{\aa}ngdimensionella existentiella livsfr{\aa}gor. F{\"a}ltstudien pr{\"a}glas av en etnografisk metodisk ansats med aktionsinriktning. Min forskarroll i klassrummet {\"a}r en passiv observat{\"o}r d{\"a}r jag g{\"o}r tempor{\"a}ra interventioner under p{\aa}g{\aa}ende projekt. Studien betraktas dels ur ett litteraturpedagogiskt perspektiv, dels ur ett kritiskt m{\aa}ngkulturellt pedagogiskt perspektiv d{\"a}r interkulturell f{\"o}rst{\aa}else {\"a}r centralt. Eleverna har individuellt och kollektivt arbetat inom olika genrer med s{\aa} kallade nyckelfr{\aa}gor som r{\"o}r flyktingar, kulturell tillh{\"o}righet och m{\"o}ten i fiktionen och i deras egna liv. Deras produktion analyseras genom receptionsanalys och meningskoncentrering. Studien bidrar till ny kunskap inom tre omr{\aa}den: det kunskapsm{\"a}ssiga, det metodologiska och det didaktiska omr{\aa}det. F{\"o}r det f{\"o}rsta g{\"a}ller kunskapsbidraget elevers f{\"o}rst{\aa}else av en historisk och aktuell samh{\"a}llsproblematik i en finlandssvensk skolkontext. F{\"o}r det andra {\"a}r kombinationen av receptionsanalys av litter{\"a}r storyline och en teoristyrd analys och tolkning av ett digert material ett innovativt metodologiskt bidrag. Till detta fogas dessutom ett litteraturpedagogiskt perspektiv och en presentation av kritisk m{\aa}ngkulturell pedagogisk teori. F{\"o}r det tredje bidrar studien till utveckling av en didaktik d{\"a}r litteraturpedagogiska redskap och interkulturellt pedagogiskt t{\"a}nkande skapat en gr{\"a}ns{\"o}verskridande didaktisk design med stor potential f{\"o}r djupl{\"a}rande i f{\"o}rh{\aa}llande till existentiella fr{\aa}gor i unga m{\"a}nniskors liv. Eleverna visar i olika grad f{\"o}rst{\"a}rkt medvetande och kritiskt engagemang ang{\aa}ende tematiken i Annika Thors bok. Hos merparten framg{\aa}r en {\"o}ppen attityd till andra etniciteter och m{\"a}nniskor som {\"a}r annorlunda {\"a}n dem sj{\"a}lva. De har dock alltj{\"a}mt f{\"o}rdomar och etnocentriska och stereotypa uppfattningar. Men de uttrycker ocks{\aa} en antydan till f{\"o}rst{\aa}else av och empati f{\"o}r krigsbarnen och judarna under andra v{\"a}rldskriget b{\aa}de i fiktionen och i verkligheten. I viss m{\aa}n visar de tendenser till f{\"o}rst{\aa}else av och empati f{\"o}r dagens flyktingar. F{\"o}r att optimera litter{\"a}r storyline som interkulturell pedagogisk metod kr{\"a}vs en utf{\"o}rlig kritisk reflektion och granskning av elevernas v{\"a}rderingar i helklass. Detta f{\"o}ruts{\"a}tter stor kompetens av l{\"a}raren, varf{\"o}r utbildning i kritisk m{\aa}ngkulturell pedagogik beh{\"o}vs.",
    keywords = "516 Pedagogik, litteraturpedagogik, kritisk m{\aa}ngkulturell pedagogik, storyline, kulturell m{\aa}ngfald, kulturella minoriteter",
    author = "Pihlgren-Eveli, {Ann-Kristin Beatrice}",
    year = "2017",
    month = "12",
    day = "18",
    language = "svenska",
    isbn = "978-951-51-3886-6",
    series = "Pedagogiska studier = Kasvatustieteellisi{\"a} tutkimuksia",
    publisher = "Helsingfors universitet",
    number = "21",
    address = "Finland",
    school = "Helsingfors universitet",

    }

    Litterär storyline som bidrag till interkulturell pedagogik. / Pihlgren-Eveli, Ann-Kristin Beatrice.

    Helsingfors : Helsingfors universitet, 2017. 246 p.

    Research output: ThesisDoctoral ThesisMonograph

    TY - THES

    T1 - Litterär storyline som bidrag till interkulturell pedagogik

    AU - Pihlgren-Eveli, Ann-Kristin Beatrice

    PY - 2017/12/18

    Y1 - 2017/12/18

    N2 - Det övergripande syftet med studien är att analysera hur litterär storyline fungerar som metod för interkulturell litteraturpedagogik. Jag har designat en litterär storyline som två lärare i årskurs 7 har genomfört i två klasser i en finlandssvensk skola. Storylinen utgår från boken En ö i havet (1996) av Annika Thor och handlar om två österrikiska judiska syskon som av sina föräldrar sänds till Sverige för att undkomma judeförföljelsen under andra världskriget. Boken, vars överordnade tema är kulturmöten, erbjuder en bearbetning av mångdimensionella existentiella livsfrågor. Fältstudien präglas av en etnografisk metodisk ansats med aktionsinriktning. Min forskarroll i klassrummet är en passiv observatör där jag gör temporära interventioner under pågående projekt. Studien betraktas dels ur ett litteraturpedagogiskt perspektiv, dels ur ett kritiskt mångkulturellt pedagogiskt perspektiv där interkulturell förståelse är centralt. Eleverna har individuellt och kollektivt arbetat inom olika genrer med så kallade nyckelfrågor som rör flyktingar, kulturell tillhörighet och möten i fiktionen och i deras egna liv. Deras produktion analyseras genom receptionsanalys och meningskoncentrering. Studien bidrar till ny kunskap inom tre områden: det kunskapsmässiga, det metodologiska och det didaktiska området. För det första gäller kunskapsbidraget elevers förståelse av en historisk och aktuell samhällsproblematik i en finlandssvensk skolkontext. För det andra är kombinationen av receptionsanalys av litterär storyline och en teoristyrd analys och tolkning av ett digert material ett innovativt metodologiskt bidrag. Till detta fogas dessutom ett litteraturpedagogiskt perspektiv och en presentation av kritisk mångkulturell pedagogisk teori. För det tredje bidrar studien till utveckling av en didaktik där litteraturpedagogiska redskap och interkulturellt pedagogiskt tänkande skapat en gränsöverskridande didaktisk design med stor potential för djuplärande i förhållande till existentiella frågor i unga människors liv. Eleverna visar i olika grad förstärkt medvetande och kritiskt engagemang angående tematiken i Annika Thors bok. Hos merparten framgår en öppen attityd till andra etniciteter och människor som är annorlunda än dem själva. De har dock alltjämt fördomar och etnocentriska och stereotypa uppfattningar. Men de uttrycker också en antydan till förståelse av och empati för krigsbarnen och judarna under andra världskriget både i fiktionen och i verkligheten. I viss mån visar de tendenser till förståelse av och empati för dagens flyktingar. För att optimera litterär storyline som interkulturell pedagogisk metod krävs en utförlig kritisk reflektion och granskning av elevernas värderingar i helklass. Detta förutsätter stor kompetens av läraren, varför utbildning i kritisk mångkulturell pedagogik behövs.

    AB - Det övergripande syftet med studien är att analysera hur litterär storyline fungerar som metod för interkulturell litteraturpedagogik. Jag har designat en litterär storyline som två lärare i årskurs 7 har genomfört i två klasser i en finlandssvensk skola. Storylinen utgår från boken En ö i havet (1996) av Annika Thor och handlar om två österrikiska judiska syskon som av sina föräldrar sänds till Sverige för att undkomma judeförföljelsen under andra världskriget. Boken, vars överordnade tema är kulturmöten, erbjuder en bearbetning av mångdimensionella existentiella livsfrågor. Fältstudien präglas av en etnografisk metodisk ansats med aktionsinriktning. Min forskarroll i klassrummet är en passiv observatör där jag gör temporära interventioner under pågående projekt. Studien betraktas dels ur ett litteraturpedagogiskt perspektiv, dels ur ett kritiskt mångkulturellt pedagogiskt perspektiv där interkulturell förståelse är centralt. Eleverna har individuellt och kollektivt arbetat inom olika genrer med så kallade nyckelfrågor som rör flyktingar, kulturell tillhörighet och möten i fiktionen och i deras egna liv. Deras produktion analyseras genom receptionsanalys och meningskoncentrering. Studien bidrar till ny kunskap inom tre områden: det kunskapsmässiga, det metodologiska och det didaktiska området. För det första gäller kunskapsbidraget elevers förståelse av en historisk och aktuell samhällsproblematik i en finlandssvensk skolkontext. För det andra är kombinationen av receptionsanalys av litterär storyline och en teoristyrd analys och tolkning av ett digert material ett innovativt metodologiskt bidrag. Till detta fogas dessutom ett litteraturpedagogiskt perspektiv och en presentation av kritisk mångkulturell pedagogisk teori. För det tredje bidrar studien till utveckling av en didaktik där litteraturpedagogiska redskap och interkulturellt pedagogiskt tänkande skapat en gränsöverskridande didaktisk design med stor potential för djuplärande i förhållande till existentiella frågor i unga människors liv. Eleverna visar i olika grad förstärkt medvetande och kritiskt engagemang angående tematiken i Annika Thors bok. Hos merparten framgår en öppen attityd till andra etniciteter och människor som är annorlunda än dem själva. De har dock alltjämt fördomar och etnocentriska och stereotypa uppfattningar. Men de uttrycker också en antydan till förståelse av och empati för krigsbarnen och judarna under andra världskriget både i fiktionen och i verkligheten. I viss mån visar de tendenser till förståelse av och empati för dagens flyktingar. För att optimera litterär storyline som interkulturell pedagogisk metod krävs en utförlig kritisk reflektion och granskning av elevernas värderingar i helklass. Detta förutsätter stor kompetens av läraren, varför utbildning i kritisk mångkulturell pedagogik behövs.

    KW - 516 Pedagogik

    KW - litteraturpedagogik

    KW - kritisk mångkulturell pedagogik

    KW - storyline

    KW - kulturell mångfald

    KW - kulturella minoriteter

    M3 - Doktorsavhandling

    SN - 978-951-51-3886-6

    T3 - Pedagogiska studier = Kasvatustieteellisiä tutkimuksia

    PB - Helsingfors universitet

    CY - Helsingfors

    ER -

    Pihlgren-Eveli A-KB. Litterär storyline som bidrag till interkulturell pedagogik. Helsingfors: Helsingfors universitet, 2017. 246 p. (Pedagogiska studier = Kasvatustieteellisiä tutkimuksia; 21).