När orden inte räcker till: En kartläggning av nordsamiska regnbågstermer

I denna magisteravhandling undersöker jag nordsamiska regnbågstermer, det vill säga termer som betecknar och beskriver sexuella minoriteter och könsminoriteter. Syftet med avhandlingen är att ge en översikt över regnbågstermerna i nordsamiska under
huvudsakligen 2000-talet: vilka termer som finns, var de används, vad de består av, hur de eventuellt böjs och hur de stadieväxlar.
Som en biprodukt av kartläggningen behandlar jag även vilka aktörer som deltagit (journalister, ordboksredaktörer osv.) och bidrar
därmed med en skiss av aktörerna i den nordsamiska korpusvården. Syftet är inte att ge rekommendationer eller göra en utvärdering av processerna. För att bearbeta termerna använder jag mig av Ulrich Ammons (2003) modell för sociala krafter som påverkar
språknormeringen. Avhandlingen är den första som undersöker regnbågsterminologi i ett samiskt språk.
Materialet består av två ordlistor från 2018 respektive 2019, elva fysiska ordböcker och tre elektroniska från åren 1979–2022, sammanlagt 118 nyhetsartiklar från Sveriges sameradio, NRK Sápmi och Yle Sápmi 2007–2021 samt två översättningar: svenska till
nordsamiska (2013) och finska till nordsamiska (2017). Jag har samlat materialet med hjälp av snöbollsurval. Analyserna gör jag i
dialog med litteraturen, som jag också använder som avgränsning för vilka aspekter som prioriteras.
Ammons (2003) teori går ut på att det finns fem sociala krafter, aktörer, som påverkar språkvården: 1) professionella skribenter 2)
språkauktoriteter t.ex. lärare och korrekturläsare 3) kodex t.ex. ordböcker 4) språkexperter dvs. språkvetare som inte hör till grupperna ovan samt 5) folket. För att anpassa teorin i avhandlingens kontext lägger jag ännu till 6) personer med ämneskompetens
inkl. erfarenhetsexperter och 7) privatpersoner. En person kan agera i flera grupper.
Termerna består i sin helhet av internationalismer och olika anpassningar av dem: citatlån, anpassade lån, översättningslån samt
sammansatta ord och avledda lån. Så kallad Äldre vokabulär förekommer endast marginellt och de används inte aktivt av någon i
materialet. Ordböckerna avviker tydligt från det andra materialet. Analysen visar att det förekommer mycket bred variation. Vissa
termers, t.ex. queer, ordklasstillhörighet varierar enligt aktör och verk. De vanligaste avledningarna är -laš för adjektiv och -vuohta
för substantiv. Lånet queer har anpassat sig i den mån att den fått böjning och en alternativ form i nominativ och genitiv-ackusativ i
elektroniska ordböcker (jfr. Mäkelä 2020). Förutom skillnader mellan aktörer förekommer det skillnader enligt majoritetsspråket
som påverkar i bakgrunden: t.ex. leden -fiila används huvudsakligen i Norge till skillnad från -seksuála som används i Finland och
Sverige. Det har skett också radikala förändringar i bruket av paraplybegrepp under åren 2007–2021, tydligast hos Yle Sápmi.
Avhandlingen visar att regnbågsterminologin i nordsamiska har varit och är i förändring. Det finns ett starkt intresse för att kunna
uttrycka sig om sexuella minoriteter och könsminoriteter på nordsamiska samt för att revidera terminologin. Det behövs forskning
även i framtiden för att ge en mer uttömmande bild, bl.a. av hurdana åsikter det finns om terminologin.