Tilltal i reklamfilm: Du-reformen i ett historiskt perspektiv

Maria H Fremer

Research output: ThesisDoctoral ThesisMonograph

Abstract

I den här studien analyserar jag du-reformen från ett sociolingvistiskt perspektiv, genom en undersökning av tilltalsformer i bruk. Materialet består av sverigesvenska reklamfilmer. En del är korta annonsfilmer som visats före huvudfilmen på bio, andra är längre filmer (framför allt så kallade husmorsfilmer) som visats på separata föreställningar. Den äldsta filmen är från 1915 och den nyaste från 2013, men huvudfokus ligger på tre decennier kring tiden för du-reformen: 1950-, 1960- och 1970-talet. Syftet med undersökningen är att bidra till förståelsen av du-reformen, som enligt den gängse uppfattningen skedde mycket snabbt, och innebar en övergång från ett komplicerat tilltalsskick med starka krav på titulering till ett allmänt duande. Undersökningen visar att bilden av du-reformen behöver nyanseras. I reklamfilmerna kan man iaktta hur du-reformen växer fram över en tidsperiod på cirka femton år (1958–1973). Tittaren kan tilltalas med både du och ni ända från början av genrens historia och fram till tiden för du-reformen. Titulerandet framstår inte som det enda hövliga tilltalet till obekanta – tvärtom fungerar titulerandet ofta som en markör för personer som ska uppfattas som löjliga. I och med du-reformen försvinner ni, och duandet breder ut sig, från de affektiva kontexter där det hela tiden förekommit, till de neutralt sakliga sammanhang som varit den typiska kontexten för tilltal med ni. Jag visar också hur användningen av du som diskursmarkör ökar i och med du-reformen. Du-reformen är en av flera samtidiga förändringar i språket, samhället och kulturen. Jag diskuterar också hur dessa kan iakttas i filmerna och förklaras genom begreppen demokratisering, informalisering, intimisering och samtalisering. Nyckelord: tilltal, du-reformen, reklam, reklamfilm, du-tilltal, ni-tilltal, titulerande, tittartilltal, språkförändring, sociolingvistik
Original languageSwedish
Supervisors/Advisors
  • Östman, Jan-Ola, Supervisor
  • Silen, Beatrice Kjerstin Hedda, Supervisor
Place of PublicationHelsingfors
Publisher
Print ISBNs978-951-51-4628-1
Electronic ISBNs978-951-51-4629-8
Publication statusPublished - 15 Nov 2018
MoE publication typeG4 Doctoral dissertation (monograph)

Fields of Science

  • 6121 Languages

Cite this

Fremer, M. H. (2018). Tilltal i reklamfilm: Du-reformen i ett historiskt perspektiv. Helsingfors: Helsingfors universitet, Finska, finskugriska och nordiska institutionen.
Fremer, Maria H. / Tilltal i reklamfilm : Du-reformen i ett historiskt perspektiv. Helsingfors : Helsingfors universitet, Finska, finskugriska och nordiska institutionen, 2018. 264 p.
@phdthesis{13a14c6a5cd445778f284451192cc2c4,
title = "Tilltal i reklamfilm: Du-reformen i ett historiskt perspektiv",
abstract = "I den h{\"a}r studien analyserar jag du-reformen fr{\aa}n ett sociolingvistiskt perspektiv, genom en unders{\"o}kning av tilltalsformer i bruk. Materialet best{\aa}r av sverigesvenska reklamfilmer. En del {\"a}r korta annonsfilmer som visats f{\"o}re huvudfilmen p{\aa} bio, andra {\"a}r l{\"a}ngre filmer (framf{\"o}r allt s{\aa} kallade husmorsfilmer) som visats p{\aa} separata f{\"o}rest{\"a}llningar. Den {\"a}ldsta filmen {\"a}r fr{\aa}n 1915 och den nyaste fr{\aa}n 2013, men huvudfokus ligger p{\aa} tre decennier kring tiden f{\"o}r du-reformen: 1950-, 1960- och 1970-talet. Syftet med unders{\"o}kningen {\"a}r att bidra till f{\"o}rst{\aa}elsen av du-reformen, som enligt den g{\"a}ngse uppfattningen skedde mycket snabbt, och innebar en {\"o}verg{\aa}ng fr{\aa}n ett komplicerat tilltalsskick med starka krav p{\aa} titulering till ett allm{\"a}nt duande. Unders{\"o}kningen visar att bilden av du-reformen beh{\"o}ver nyanseras. I reklamfilmerna kan man iaktta hur du-reformen v{\"a}xer fram {\"o}ver en tidsperiod p{\aa} cirka femton {\aa}r (1958–1973). Tittaren kan tilltalas med b{\aa}de du och ni {\"a}nda fr{\aa}n b{\"o}rjan av genrens historia och fram till tiden f{\"o}r du-reformen. Titulerandet framst{\aa}r inte som det enda h{\"o}vliga tilltalet till obekanta – tv{\"a}rtom fungerar titulerandet ofta som en mark{\"o}r f{\"o}r personer som ska uppfattas som l{\"o}jliga. I och med du-reformen f{\"o}rsvinner ni, och duandet breder ut sig, fr{\aa}n de affektiva kontexter d{\"a}r det hela tiden f{\"o}rekommit, till de neutralt sakliga sammanhang som varit den typiska kontexten f{\"o}r tilltal med ni. Jag visar ocks{\aa} hur anv{\"a}ndningen av du som diskursmark{\"o}r {\"o}kar i och med du-reformen. Du-reformen {\"a}r en av flera samtidiga f{\"o}r{\"a}ndringar i spr{\aa}ket, samh{\"a}llet och kulturen. Jag diskuterar ocks{\aa} hur dessa kan iakttas i filmerna och f{\"o}rklaras genom begreppen demokratisering, informalisering, intimisering och samtalisering. Nyckelord: tilltal, du-reformen, reklam, reklamfilm, du-tilltal, ni-tilltal, titulerande, tittartilltal, spr{\aa}kf{\"o}r{\"a}ndring, sociolingvistik",
keywords = "6121 Spr{\aa}kvetenskaper",
author = "Fremer, {Maria H}",
year = "2018",
month = "11",
day = "15",
language = "svenska",
isbn = "978-951-51-4628-1",
series = "Nordica Helsingiensia",
publisher = "Helsingfors universitet, Finska, finskugriska och nordiska institutionen",
number = "55",
address = "Finland",

}

Tilltal i reklamfilm : Du-reformen i ett historiskt perspektiv. / Fremer, Maria H.

Helsingfors : Helsingfors universitet, Finska, finskugriska och nordiska institutionen, 2018. 264 p.

Research output: ThesisDoctoral ThesisMonograph

TY - THES

T1 - Tilltal i reklamfilm

T2 - Du-reformen i ett historiskt perspektiv

AU - Fremer, Maria H

PY - 2018/11/15

Y1 - 2018/11/15

N2 - I den här studien analyserar jag du-reformen från ett sociolingvistiskt perspektiv, genom en undersökning av tilltalsformer i bruk. Materialet består av sverigesvenska reklamfilmer. En del är korta annonsfilmer som visats före huvudfilmen på bio, andra är längre filmer (framför allt så kallade husmorsfilmer) som visats på separata föreställningar. Den äldsta filmen är från 1915 och den nyaste från 2013, men huvudfokus ligger på tre decennier kring tiden för du-reformen: 1950-, 1960- och 1970-talet. Syftet med undersökningen är att bidra till förståelsen av du-reformen, som enligt den gängse uppfattningen skedde mycket snabbt, och innebar en övergång från ett komplicerat tilltalsskick med starka krav på titulering till ett allmänt duande. Undersökningen visar att bilden av du-reformen behöver nyanseras. I reklamfilmerna kan man iaktta hur du-reformen växer fram över en tidsperiod på cirka femton år (1958–1973). Tittaren kan tilltalas med både du och ni ända från början av genrens historia och fram till tiden för du-reformen. Titulerandet framstår inte som det enda hövliga tilltalet till obekanta – tvärtom fungerar titulerandet ofta som en markör för personer som ska uppfattas som löjliga. I och med du-reformen försvinner ni, och duandet breder ut sig, från de affektiva kontexter där det hela tiden förekommit, till de neutralt sakliga sammanhang som varit den typiska kontexten för tilltal med ni. Jag visar också hur användningen av du som diskursmarkör ökar i och med du-reformen. Du-reformen är en av flera samtidiga förändringar i språket, samhället och kulturen. Jag diskuterar också hur dessa kan iakttas i filmerna och förklaras genom begreppen demokratisering, informalisering, intimisering och samtalisering. Nyckelord: tilltal, du-reformen, reklam, reklamfilm, du-tilltal, ni-tilltal, titulerande, tittartilltal, språkförändring, sociolingvistik

AB - I den här studien analyserar jag du-reformen från ett sociolingvistiskt perspektiv, genom en undersökning av tilltalsformer i bruk. Materialet består av sverigesvenska reklamfilmer. En del är korta annonsfilmer som visats före huvudfilmen på bio, andra är längre filmer (framför allt så kallade husmorsfilmer) som visats på separata föreställningar. Den äldsta filmen är från 1915 och den nyaste från 2013, men huvudfokus ligger på tre decennier kring tiden för du-reformen: 1950-, 1960- och 1970-talet. Syftet med undersökningen är att bidra till förståelsen av du-reformen, som enligt den gängse uppfattningen skedde mycket snabbt, och innebar en övergång från ett komplicerat tilltalsskick med starka krav på titulering till ett allmänt duande. Undersökningen visar att bilden av du-reformen behöver nyanseras. I reklamfilmerna kan man iaktta hur du-reformen växer fram över en tidsperiod på cirka femton år (1958–1973). Tittaren kan tilltalas med både du och ni ända från början av genrens historia och fram till tiden för du-reformen. Titulerandet framstår inte som det enda hövliga tilltalet till obekanta – tvärtom fungerar titulerandet ofta som en markör för personer som ska uppfattas som löjliga. I och med du-reformen försvinner ni, och duandet breder ut sig, från de affektiva kontexter där det hela tiden förekommit, till de neutralt sakliga sammanhang som varit den typiska kontexten för tilltal med ni. Jag visar också hur användningen av du som diskursmarkör ökar i och med du-reformen. Du-reformen är en av flera samtidiga förändringar i språket, samhället och kulturen. Jag diskuterar också hur dessa kan iakttas i filmerna och förklaras genom begreppen demokratisering, informalisering, intimisering och samtalisering. Nyckelord: tilltal, du-reformen, reklam, reklamfilm, du-tilltal, ni-tilltal, titulerande, tittartilltal, språkförändring, sociolingvistik

KW - 6121 Språkvetenskaper

M3 - Doktorsavhandling

SN - 978-951-51-4628-1

T3 - Nordica Helsingiensia

PB - Helsingfors universitet, Finska, finskugriska och nordiska institutionen

CY - Helsingfors

ER -

Fremer MH. Tilltal i reklamfilm: Du-reformen i ett historiskt perspektiv. Helsingfors: Helsingfors universitet, Finska, finskugriska och nordiska institutionen, 2018. 264 p. (Nordica Helsingiensia; 55).