Demokratiskt aktörskap, identitetspositioneringar och politiska imaginärer bland unga i Svenskfinland

DIPS utreder hur unga i Svenskfinland inom andra stadiets utbildning upplever och utövar demokratiskt aktörskap, hur de föreställer sig det politiska och hur deras identitetspositioneringar spelar en roll i dessa föreställningar. Projektet utgår alltså från tanken om att dagens unga lever i en tid av väsentliga samhälleliga och politiska förändringar. Detta gör det motiverat och aktuellt att undersöka hurudana upplevelser, uppfattningar och inställningar om demokrati och politik som cirkulerar bland de unga i utbildningskontexten och hur utbildningsväsendet interagerar med dessa.
Projektet tar avstamp i tanken om att för att bättre främja fostran av demokratiska medborgare, behövs ett mera djuplodande arbete som analyserar både hur unga i Svenskfinland ser på sig själva som demokratiska aktörer, vilka tankar om politik skolsystemet förmedlar och hur dessa förhåller sig till hur rådande forskning definierar demokratiskt aktörskap. Som vi ser det uppkommer politiskt aktörskap i växelverkan med utbildningssystemet men också i förhållande till andra, bredare samhällskontexter som ungdomar ingår i. Vi vill därför undersöka vilka delade uppfattningar om vad som är politik, alltså vilka slags politiska imaginärer, som cirkulerar bland de unga på andra stadiets utbildning och hur dessa å ena sidan förhåller sig till de demokratiska imaginärerna skolsystemet förmedlar och å andra sidan till olika ideala föreställningarna om demokrati som forskare framfört, såsom deliberativa (Habermas, 1998), konfliktbetonande (Mouffe, 2011) pragmatiska (Dewey, 2013) och liberala (Rawls, 1999) föreställningar.
Den finlandssvenska utbildningskontexten utgör forskningens utgångspunkt och referensram. Utöver de krafter som ovan nämnts är unga i Svenskfinland del av en specifik, historisk minoritet och denna minoritetsställning kan antas både explicit och implicit påverka möjligheterna för utövandet av politiskt aktörskap, speciellt under den tiden i de ungas liv som de ingår i det svenskspråkiga utbildningsväsendet. Utgångsvis kan den finlandssvenska kontexten anses påverka de ungas politiska aktörskap på två övergripande sätt: genom dess institutionella sammansättning och genom dess påverkan på de ungas politiska självförståelse. Å ena sidan påverkar den finlandssvenska kontexten genom de finlandssvenska institutionerna som de unga kommer i kontakt med i sin vardag, från utbildningssystemet till de olika politiska institutioner som unga i Svenskfinland har till förfogande för att utöva politiskt aktörskap igenom. Å andra sidan påverkar finlandssvenskheten som en social markör formuleringen av den egna politiska identiteten i form av att tillhöra en nationell språkminoritet med egna kulturella särdrag och ett eget politiskt minne. Däremot kan varken institutioner och identitetspositioneringars påverkan på politiskt aktörskap isoleras från resten av samhället. Vi utgår därför från att den finlandssvenska kontexten påverkar de ungas politiska engagemang i samverkan med andra politiska och samhälleliga krafter.
Demokratiskt aktörskap behöver också förstås utgående från strukturella skillnader och hierarkiseringar som unga i Svenskfinland lever inom och genom. Medan det ‘demokratiska subjektet’ ofta talas om som en abstraktion eller något jämlikt tillgängligt, påverkar skillnader i klass, kön, rasifiering, funktionsförmåga, m.m., individers förhållande och tillgång till närvaro och aktörskap i det föreställt demokratiska samhället (t.ex. Asenbaum 2020, 2023). Vi ser därför struktur och identitet som viktiga begrepp för hur demokratiskt aktörskap förstås.
I projektets första fas utgår vi från två material:
1. Finlandssvenska abiturienters studentexamensprovssvar på frågor om demokrati och politiskt ansvar inom ämnena samhällslära och filosofi (2022-23)
2. Minnesarbete (intervjuer) med deltagare i skolockupationerna hösten 2023
I ett senare skede kommer vi att utöka forskningsprojektet till att fokusera på studerande inom yrkesutbildningen samt olika former av ungdomspolitisk aktivitet.