Klassiska flickböcker i purifierad och förkortad översättning: Utelämningar i den svenska och finska översättningen av L.M. Montgomerys Emily-trilogi

Tutkimustuotos: OpinnäytePro gradu

Kuvaus

In my pro gradu thesis I study the use of the adapting translation strategy omission in the Swedish and Finnish translation of L.M. Montgomery's Emily trilogy (1923 - 1927). Omission means reduction or elimination of part of the source text. The translations are made in the middle of the 20th century, with the expectation of the Swedish translation of the last book, which is from 1985. The aim of my thesis is to study what has been omitted and why as well as how the omissions affect the characterization. The former is done by categorizing the omissions and the latter through analysis of character indicators.

The Emily trilogy belongs to the genre girls' books, which is a subgenre to children's and young adults' literature. Translation of children's and young adults' literature follows the same norms as translation of adult literature, but also didactic and pedagogical norms, which are in contrast to norms of equivalence. Both children's and young adults' literature and girls books are genres with a peripheral position within the literary polysystem. The low status of the genre at the time of translation is a reason for the deviation from the norms of equivalence in the translations.

I have derived a model for categorization of the omissions in my material from categories of reasons for omissions presented by Rodica Dimitriu (2003) and Eirlys E. Davis (2007). The categories in my study are purification, no direct contribution to the plot, culture bound elements, linguistic reasons, previous omission, and other, here listed according to frequency of occurrence. Purification, which is due to the didactic norms, is the most common category and occurs chiefly in the translations of the first two books. The category no direct contribution to the plot is almost as common and is related to a wish to shorten the texts. The Swedish and Finnish translations contain similar omissions, but the omissions are fewer and on average shorter in the Finnish translations, where the percentage of omitted text is lower as well. The Swedish translation of the third book is an exception. It contains the least omissions of all the translations, which is due that the translation was made as late as 1985. Furthermore, the number of omissions, and in particular of purifying omissions, decreases gradually book by book. The percentage of omitted text is greatest in the Swedish translations of the first two books. Generally, a reason for why omissions are so frequent in the translations is that they have a younger target audience than the source texts.

The analysis of character indicators in the translations shows that the omissions have affected the characterization. The purifying omissions affect the indirect characterization of the adult characters due to that character indicators in the form of actions and speech demonstrating improper behavior or linking the character to sexuality have been omitted. Omission of nature descriptions affects the analogous characterization of Emily through landscape due to that Emily's relationship to nature is not pictured as equally strong and physical and related to creativity as in the source texts. The analysis also shows that the effect on the characterization is greatest in the Swedish translations of the first two books, which contain the highest amount of omitted text.
Alkuperäiskieliruotsi
TilaJulkaistu - 2011
OKM-julkaisutyyppiG2 Pro gradu, diplomityö, ylempi amk-opinnäytetyö

Lainaa tätä

@phdthesis{279a179963bf4a38b4aa2563b328efc5,
title = "Klassiska flickb{\"o}cker i purifierad och f{\"o}rkortad {\"o}vers{\"a}ttning: Utel{\"a}mningar i den svenska och finska {\"o}vers{\"a}ttningen av L.M. Montgomerys Emily-trilogi",
abstract = "I min pro gradu-avhandling unders{\"o}ker jag anv{\"a}ndningen av den adapterande {\"o}vers{\"a}ttningsstrategin utel{\"a}mning i den svenska och finska {\"o}vers{\"a}ttningen av L.M. Montgomerys Emily-trilogi (1923 - 1927). Utel{\"a}mning inneb{\"a}r reduktion eller eliminering av en del av k{\"a}lltexten. {\"O}vers{\"a}ttningarna {\"a}r gjorda i mitten av 1900-talet med undantag av den svenska {\"o}vers{\"a}ttningen av den sista boken som {\"a}r fr{\aa}n 1985. Syftet med avhandlingen {\"a}r att unders{\"o}ka vad som har utel{\"a}mnats och varf{\"o}r samt hur utel{\"a}mningarna p{\aa}verkar karakteriseringen. Det f{\"o}rra sker genom kategorisering av utel{\"a}mningarna och det senare genom analys av karakt{\"a}rsindikatorer. Emily-trilogin tillh{\"o}r genren flickb{\"o}cker som {\"a}r en undergenre till barn- och ungdomslitteratur. {\"O}vers{\"a}ttning av barn- och ungdomslitteratur f{\"o}ljer samma normer som {\"o}vers{\"a}ttning av vuxenlitteratur men dessutom didaktiska och pedagogiska normer som st{\aa}r i kontrast till ekvivalensnormer. B{\aa}de barn- och ungdomslitteratur och flickb{\"o}cker {\"a}r genrer med perifer st{\"a}llning inom det litter{\"a}ra polysystemet. Den l{\aa}ga statusen vid {\"o}vers{\"a}ttningstidpunkten {\"a}r en orsak till avvikelsen fr{\aa}n ekvivalensnormerna i {\"o}vers{\"a}ttningarna. Jag har h{\"a}rlett en kategoriseringsmodell f{\"o}r utel{\"a}mningarna i unders{\"o}kningsmaterialet ur Rodica Dimitrius (2003) och Eirlys E. Davis (2007) kategorier f{\"o}r orsaker till utel{\"a}mningar. Kategorierna i min unders{\"o}kning {\"a}r purifikation, inget direkt bidrag till handlingen, kulturbundna element, lingvistiska orsaker, tidigare utel{\"a}mning och {\"o}vrigt, uppr{\"a}knade enligt f{\"o}rekomstfrekvens. Purifikation, som beror p{\aa} de didaktiska normerna, {\"a}r den mest f{\"o}rekommande kategorin och f{\"o}rekommer fr{\"a}mst i {\"o}vers{\"a}ttningarna av de tv{\aa} f{\"o}rsta b{\"o}ckerna. Kategorin inget direkt bidrag till handlingen {\"a}r n{\"a}stan lika vanlig och st{\aa}r i samband med en vilja att f{\"o}rkorta texterna. De svenska och finska {\"o}vers{\"a}ttningarna inneh{\aa}ller liknande utel{\"a}mningar, men utel{\"a}mningarna {\"a}r f{\"a}rre och i genomsnitt kortare i de finska {\"o}vers{\"a}ttningarna, d{\"a}r ocks{\aa} den procentuella andelen utel{\"a}mnad text {\"a}r mindre. Den svenska {\"o}vers{\"a}ttningen av den tredje boken utg{\"o}r ett undantag. Den inneh{\aa}ller minst utel{\"a}mningar av alla {\"o}vers{\"a}ttningarna, vilket beror p{\aa} att {\"o}vers{\"a}ttningen gjordes f{\"o}rst {\aa}r 1985. Antalet utel{\"a}mningar och s{\"a}rskilt purifierande s{\aa}dana minskar dessutom successivt bok f{\"o}r bok. Den procentuella andelen utel{\"a}mnad text {\"a}r st{\"o}rst i de svenska {\"o}vers{\"a}ttningarna av de tv{\aa} f{\"o}rsta b{\"o}ckerna. Allm{\"a}nt taget {\"a}r en orsak till den frekventa f{\"o}rekomsten av utel{\"a}mningar i {\"o}vers{\"a}ttningarna att de riktar sig till en yngre m{\aa}lgrupp {\"a}n k{\"a}lltexterna. Analysen av karakt{\"a}rsindikatorer i {\"o}vers{\"a}ttningarna visar att utel{\"a}mningarna har p{\aa}verkat karakteriseringen. De purifierande utel{\"a}mningarna p{\aa}verkar den indirekta karakteriseringen av vuxna karakt{\"a}rer genom att karakt{\"a}rsindikatorer i form av handlingar och repliker som visar p{\aa} opassande beteende eller kopplar karakt{\"a}ren till sexualitet har utel{\"a}mnats. Utel{\"a}mningen av naturbeskrivningar p{\aa}verkar d{\"a}remot den landskapsanaloga karakteriseringen av Emily i och med att Emilys f{\"o}rh{\aa}llande till naturen inte skildras som lika starkt och fysiskt samt kopplat till kreativitet som i k{\"a}lltexterna. Analysen har ocks{\aa} visat att inverkan p{\aa} karakteriseringen {\"a}r st{\"o}rst i de svenska {\"o}vers{\"a}ttningarna av de tv{\aa} f{\"o}rsta b{\"o}ckerna d{\"a}r den utel{\"a}mnade textm{\"a}ngden {\"a}r st{\"o}rst.",
author = "Leden, {Laura Irene}",
year = "2011",
language = "svenska",

}

TY - THES

T1 - Klassiska flickböcker i purifierad och förkortad översättning

T2 - Utelämningar i den svenska och finska översättningen av L.M. Montgomerys Emily-trilogi

AU - Leden, Laura Irene

PY - 2011

Y1 - 2011

N2 - I min pro gradu-avhandling undersöker jag användningen av den adapterande översättningsstrategin utelämning i den svenska och finska översättningen av L.M. Montgomerys Emily-trilogi (1923 - 1927). Utelämning innebär reduktion eller eliminering av en del av källtexten. Översättningarna är gjorda i mitten av 1900-talet med undantag av den svenska översättningen av den sista boken som är från 1985. Syftet med avhandlingen är att undersöka vad som har utelämnats och varför samt hur utelämningarna påverkar karakteriseringen. Det förra sker genom kategorisering av utelämningarna och det senare genom analys av karaktärsindikatorer. Emily-trilogin tillhör genren flickböcker som är en undergenre till barn- och ungdomslitteratur. Översättning av barn- och ungdomslitteratur följer samma normer som översättning av vuxenlitteratur men dessutom didaktiska och pedagogiska normer som står i kontrast till ekvivalensnormer. Både barn- och ungdomslitteratur och flickböcker är genrer med perifer ställning inom det litterära polysystemet. Den låga statusen vid översättningstidpunkten är en orsak till avvikelsen från ekvivalensnormerna i översättningarna. Jag har härlett en kategoriseringsmodell för utelämningarna i undersökningsmaterialet ur Rodica Dimitrius (2003) och Eirlys E. Davis (2007) kategorier för orsaker till utelämningar. Kategorierna i min undersökning är purifikation, inget direkt bidrag till handlingen, kulturbundna element, lingvistiska orsaker, tidigare utelämning och övrigt, uppräknade enligt förekomstfrekvens. Purifikation, som beror på de didaktiska normerna, är den mest förekommande kategorin och förekommer främst i översättningarna av de två första böckerna. Kategorin inget direkt bidrag till handlingen är nästan lika vanlig och står i samband med en vilja att förkorta texterna. De svenska och finska översättningarna innehåller liknande utelämningar, men utelämningarna är färre och i genomsnitt kortare i de finska översättningarna, där också den procentuella andelen utelämnad text är mindre. Den svenska översättningen av den tredje boken utgör ett undantag. Den innehåller minst utelämningar av alla översättningarna, vilket beror på att översättningen gjordes först år 1985. Antalet utelämningar och särskilt purifierande sådana minskar dessutom successivt bok för bok. Den procentuella andelen utelämnad text är störst i de svenska översättningarna av de två första böckerna. Allmänt taget är en orsak till den frekventa förekomsten av utelämningar i översättningarna att de riktar sig till en yngre målgrupp än källtexterna. Analysen av karaktärsindikatorer i översättningarna visar att utelämningarna har påverkat karakteriseringen. De purifierande utelämningarna påverkar den indirekta karakteriseringen av vuxna karaktärer genom att karaktärsindikatorer i form av handlingar och repliker som visar på opassande beteende eller kopplar karaktären till sexualitet har utelämnats. Utelämningen av naturbeskrivningar påverkar däremot den landskapsanaloga karakteriseringen av Emily i och med att Emilys förhållande till naturen inte skildras som lika starkt och fysiskt samt kopplat till kreativitet som i källtexterna. Analysen har också visat att inverkan på karakteriseringen är störst i de svenska översättningarna av de två första böckerna där den utelämnade textmängden är störst.

AB - I min pro gradu-avhandling undersöker jag användningen av den adapterande översättningsstrategin utelämning i den svenska och finska översättningen av L.M. Montgomerys Emily-trilogi (1923 - 1927). Utelämning innebär reduktion eller eliminering av en del av källtexten. Översättningarna är gjorda i mitten av 1900-talet med undantag av den svenska översättningen av den sista boken som är från 1985. Syftet med avhandlingen är att undersöka vad som har utelämnats och varför samt hur utelämningarna påverkar karakteriseringen. Det förra sker genom kategorisering av utelämningarna och det senare genom analys av karaktärsindikatorer. Emily-trilogin tillhör genren flickböcker som är en undergenre till barn- och ungdomslitteratur. Översättning av barn- och ungdomslitteratur följer samma normer som översättning av vuxenlitteratur men dessutom didaktiska och pedagogiska normer som står i kontrast till ekvivalensnormer. Både barn- och ungdomslitteratur och flickböcker är genrer med perifer ställning inom det litterära polysystemet. Den låga statusen vid översättningstidpunkten är en orsak till avvikelsen från ekvivalensnormerna i översättningarna. Jag har härlett en kategoriseringsmodell för utelämningarna i undersökningsmaterialet ur Rodica Dimitrius (2003) och Eirlys E. Davis (2007) kategorier för orsaker till utelämningar. Kategorierna i min undersökning är purifikation, inget direkt bidrag till handlingen, kulturbundna element, lingvistiska orsaker, tidigare utelämning och övrigt, uppräknade enligt förekomstfrekvens. Purifikation, som beror på de didaktiska normerna, är den mest förekommande kategorin och förekommer främst i översättningarna av de två första böckerna. Kategorin inget direkt bidrag till handlingen är nästan lika vanlig och står i samband med en vilja att förkorta texterna. De svenska och finska översättningarna innehåller liknande utelämningar, men utelämningarna är färre och i genomsnitt kortare i de finska översättningarna, där också den procentuella andelen utelämnad text är mindre. Den svenska översättningen av den tredje boken utgör ett undantag. Den innehåller minst utelämningar av alla översättningarna, vilket beror på att översättningen gjordes först år 1985. Antalet utelämningar och särskilt purifierande sådana minskar dessutom successivt bok för bok. Den procentuella andelen utelämnad text är störst i de svenska översättningarna av de två första böckerna. Allmänt taget är en orsak till den frekventa förekomsten av utelämningar i översättningarna att de riktar sig till en yngre målgrupp än källtexterna. Analysen av karaktärsindikatorer i översättningarna visar att utelämningarna har påverkat karakteriseringen. De purifierande utelämningarna påverkar den indirekta karakteriseringen av vuxna karaktärer genom att karaktärsindikatorer i form av handlingar och repliker som visar på opassande beteende eller kopplar karaktären till sexualitet har utelämnats. Utelämningen av naturbeskrivningar påverkar däremot den landskapsanaloga karakteriseringen av Emily i och med att Emilys förhållande till naturen inte skildras som lika starkt och fysiskt samt kopplat till kreativitet som i källtexterna. Analysen har också visat att inverkan på karakteriseringen är störst i de svenska översättningarna av de två första böckerna där den utelämnade textmängden är störst.

M3 - Magisteruppsats

ER -