Vem är jag, vem är vi, vem är vem i vårt land? Kontextens betydelse för gruppidentifikation och stereotypier bland svensk- och finskspråkiga i Finland och Sverige.

Tutkimustuotos: OpinnäyteVäitöskirjaArtikkelikokoelma

Kuvaus

Utifrån teorin om social identitet [SIT] och sociolingvistiska teorier fokuserar avhandlingen på identifikation med språkgrupper och på tendensen till partiskhet (dvs. att favorisera den egna gruppen och/eller nedvärdera utgruppen) i ett riksomfattande representativt urval av svensk- och finskspråkiga i Finland och Sverige (N = 2479). ---- I avhandlingen som består av fyra artiklar och ett sammandrag studeras vilken betydelse lokala skillnader i etnolingvistisk vitalitet (dvs. andelen svenskspråkiga på hemorten), individens språkkontakter och språkkunskaper har för minoritetsmedlemmars (finlandssvenskarnas) språkgruppsidentifikation, samt i vilken mån denna identifikation är multipel. Ovan nämnda sociolingvistiska faktorers samt gruppidentifikationens betydelse för tendensen till partiskhet undersöks likaså inom ramen för den finlandssvenska minoriteten. Genom att jämföra de svensk- och finskspråkiga minoritets- och majoritetsgrupperna i Finland och Sverige besvaras frågor om vilken betydelse gruppens storlek, gruppens status och valören på de drag som tillskrivs grupperna har för tendensen till partiskhet och för innehållet i stereotypier samt i vilken mån det råder en konsensus kring stereotypierna som tillskrivs de aktuella språkgrupperna.

Resultaten antyder endast ett svagt samband mellan den lokala etnolingvistiska vitaliteten och den etnolingvistiska identiteten, medan ett mer finskspråkigt kontaktnätverk och högre subjektiva kunskaper i finska har samband med en starkare identifikation som två- och finskspråkig. Högre subjektiva kunskaper i finska minskar inte identifikationen som finlandssvensk. Studien visar sålunda att finlandssvenskarna har en multipel etnolingvistisk identitet som karaktäriseras av ett additivt snarare än ett subtraktivt mönster: de identifierar sig starkt som finlandssvenskar och i varierande grad samtidigt som två- och/eller finskspråkiga samt som finländare. En lägre lokal etnolingvistisk vitalitet, ett mer svenskspråkigt nätverk för språkkontakter och en stark identifikation som finlandssvensk ökar tendensen till partiskhet, medan en stark identifikation som finländare har samband med lägre partiskhet. Studien visar också att minoritetsmedlemmarna i bägge länderna visar mera partiskhet än majoritetsmedlemmarna oberoende av valören på de drag som tillskrivs grupperna, medan effekten av gruppens status är mer mångtydig. Gruppens storlek påverkar också innehållet i stereotypierna och en viss konsensus tycks råda beträffande vilka stereotypier som i högre grad kännetecknar respektive språkgrupp.

Resultaten från dessa studier med ett representativt urval av naturliga grupper bekräftar vissa tidigare resultat från experimentella studier, men ifrågasätter också SITs förmåga att beskriva och förklara de multipla identifikationer som framträder i dagens mångkulturella samhällen. Avhandlingen framhåller att förståelsen av dessa identiteter kunde ökas med hjälp av teorier om ackulturation och gemensamma ingrupper ur tvärkulturell (social-)psykologi. Avhandlingen visar också att kontextuella faktorer som gruppstorlek, gruppstatus, gruppers historia, ideologi och andra aspekter i den sociolingvistiska miljön bör beaktas när gruppidentifikation och stereotypier studeras i naturliga grupper.
Alkuperäiskieliruotsi
JulkaisupaikkaHelsingfors
Kustantaja
Painoksen ISBN978-952-10-5233-0
Sähköinen ISBN978-952-10-5234-7
TilaJulkaistu - 2012
OKM-julkaisutyyppiG5 Tohtorinväitöskirja (artikkeli)

Tieteenalat

  • 5144 Sosiaalipsykologia

Lainaa tätä

Henning-Lindblom, Anna. / Vem är jag, vem är vi, vem är vem i vårt land? Kontextens betydelse för gruppidentifikation och stereotypier bland svensk- och finskspråkiga i Finland och Sverige.. Helsingfors : Forskningsinstitutet, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, 2012. 114 Sivumäärä
@phdthesis{009e2770e3a34a1abdcbbb547fd6a611,
title = "Vem {\"a}r jag, vem {\"a}r vi, vem {\"a}r vem i v{\aa}rt land?: Kontextens betydelse f{\"o}r gruppidentifikation och stereotypier bland svensk- och finskspr{\aa}kiga i Finland och Sverige.",
abstract = "Utifr{\aa}n teorin om social identitet [SIT] och sociolingvistiska teorier fokuserar avhandlingen p{\aa} identifikation med spr{\aa}kgrupper och p{\aa} tendensen till partiskhet (dvs. att favorisera den egna gruppen och/eller nedv{\"a}rdera utgruppen) i ett riksomfattande representativt urval av svensk- och finskspr{\aa}kiga i Finland och Sverige (N = 2479). ---- I avhandlingen som best{\aa}r av fyra artiklar och ett sammandrag studeras vilken betydelse lokala skillnader i etnolingvistisk vitalitet (dvs. andelen svenskspr{\aa}kiga p{\aa} hemorten), individens spr{\aa}kkontakter och spr{\aa}kkunskaper har f{\"o}r minoritetsmedlemmars (finlandssvenskarnas) spr{\aa}kgruppsidentifikation, samt i vilken m{\aa}n denna identifikation {\"a}r multipel. Ovan n{\"a}mnda sociolingvistiska faktorers samt gruppidentifikationens betydelse f{\"o}r tendensen till partiskhet unders{\"o}ks likas{\aa} inom ramen f{\"o}r den finlandssvenska minoriteten. Genom att j{\"a}mf{\"o}ra de svensk- och finskspr{\aa}kiga minoritets- och majoritetsgrupperna i Finland och Sverige besvaras fr{\aa}gor om vilken betydelse gruppens storlek, gruppens status och val{\"o}ren p{\aa} de drag som tillskrivs grupperna har f{\"o}r tendensen till partiskhet och f{\"o}r inneh{\aa}llet i stereotypier samt i vilken m{\aa}n det r{\aa}der en konsensus kring stereotypierna som tillskrivs de aktuella spr{\aa}kgrupperna. Resultaten antyder endast ett svagt samband mellan den lokala etnolingvistiska vitaliteten och den etnolingvistiska identiteten, medan ett mer finskspr{\aa}kigt kontaktn{\"a}tverk och h{\"o}gre subjektiva kunskaper i finska har samband med en starkare identifikation som tv{\aa}- och finskspr{\aa}kig. H{\"o}gre subjektiva kunskaper i finska minskar inte identifikationen som finlandssvensk. Studien visar s{\aa}lunda att finlandssvenskarna har en multipel etnolingvistisk identitet som karakt{\"a}riseras av ett additivt snarare {\"a}n ett subtraktivt m{\"o}nster: de identifierar sig starkt som finlandssvenskar och i varierande grad samtidigt som tv{\aa}- och/eller finskspr{\aa}kiga samt som finl{\"a}ndare. En l{\"a}gre lokal etnolingvistisk vitalitet, ett mer svenskspr{\aa}kigt n{\"a}tverk f{\"o}r spr{\aa}kkontakter och en stark identifikation som finlandssvensk {\"o}kar tendensen till partiskhet, medan en stark identifikation som finl{\"a}ndare har samband med l{\"a}gre partiskhet. Studien visar ocks{\aa} att minoritetsmedlemmarna i b{\"a}gge l{\"a}nderna visar mera partiskhet {\"a}n majoritetsmedlemmarna oberoende av val{\"o}ren p{\aa} de drag som tillskrivs grupperna, medan effekten av gruppens status {\"a}r mer m{\aa}ngtydig. Gruppens storlek p{\aa}verkar ocks{\aa} inneh{\aa}llet i stereotypierna och en viss konsensus tycks r{\aa}da betr{\"a}ffande vilka stereotypier som i h{\"o}gre grad k{\"a}nnetecknar respektive spr{\aa}kgrupp. Resultaten fr{\aa}n dessa studier med ett representativt urval av naturliga grupper bekr{\"a}ftar vissa tidigare resultat fr{\aa}n experimentella studier, men ifr{\aa}gas{\"a}tter ocks{\aa} SITs f{\"o}rm{\aa}ga att beskriva och f{\"o}rklara de multipla identifikationer som framtr{\"a}der i dagens m{\aa}ngkulturella samh{\"a}llen. Avhandlingen framh{\aa}ller att f{\"o}rst{\aa}elsen av dessa identiteter kunde {\"o}kas med hj{\"a}lp av teorier om ackulturation och gemensamma ingrupper ur tv{\"a}rkulturell (social-)psykologi. Avhandlingen visar ocks{\aa} att kontextuella faktorer som gruppstorlek, gruppstatus, gruppers historia, ideologi och andra aspekter i den sociolingvistiska milj{\"o}n b{\"o}r beaktas n{\"a}r gruppidentifikation och stereotypier studeras i naturliga grupper.",
keywords = "5144 Socialpsykologi",
author = "Anna Henning-Lindblom",
year = "2012",
language = "svenska",
isbn = "978-952-10-5233-0",
series = "SSKH Skrifter",
publisher = "Forskningsinstitutet, Svenska social- och kommunalh{\"o}gskolan vid Helsingfors universitet",
number = "34",
address = "Finland",

}

Vem är jag, vem är vi, vem är vem i vårt land? Kontextens betydelse för gruppidentifikation och stereotypier bland svensk- och finskspråkiga i Finland och Sverige. / Henning-Lindblom, Anna.

Helsingfors : Forskningsinstitutet, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, 2012. 114 s.

Tutkimustuotos: OpinnäyteVäitöskirjaArtikkelikokoelma

TY - THES

T1 - Vem är jag, vem är vi, vem är vem i vårt land?

T2 - Kontextens betydelse för gruppidentifikation och stereotypier bland svensk- och finskspråkiga i Finland och Sverige.

AU - Henning-Lindblom, Anna

PY - 2012

Y1 - 2012

N2 - Utifrån teorin om social identitet [SIT] och sociolingvistiska teorier fokuserar avhandlingen på identifikation med språkgrupper och på tendensen till partiskhet (dvs. att favorisera den egna gruppen och/eller nedvärdera utgruppen) i ett riksomfattande representativt urval av svensk- och finskspråkiga i Finland och Sverige (N = 2479). ---- I avhandlingen som består av fyra artiklar och ett sammandrag studeras vilken betydelse lokala skillnader i etnolingvistisk vitalitet (dvs. andelen svenskspråkiga på hemorten), individens språkkontakter och språkkunskaper har för minoritetsmedlemmars (finlandssvenskarnas) språkgruppsidentifikation, samt i vilken mån denna identifikation är multipel. Ovan nämnda sociolingvistiska faktorers samt gruppidentifikationens betydelse för tendensen till partiskhet undersöks likaså inom ramen för den finlandssvenska minoriteten. Genom att jämföra de svensk- och finskspråkiga minoritets- och majoritetsgrupperna i Finland och Sverige besvaras frågor om vilken betydelse gruppens storlek, gruppens status och valören på de drag som tillskrivs grupperna har för tendensen till partiskhet och för innehållet i stereotypier samt i vilken mån det råder en konsensus kring stereotypierna som tillskrivs de aktuella språkgrupperna. Resultaten antyder endast ett svagt samband mellan den lokala etnolingvistiska vitaliteten och den etnolingvistiska identiteten, medan ett mer finskspråkigt kontaktnätverk och högre subjektiva kunskaper i finska har samband med en starkare identifikation som två- och finskspråkig. Högre subjektiva kunskaper i finska minskar inte identifikationen som finlandssvensk. Studien visar sålunda att finlandssvenskarna har en multipel etnolingvistisk identitet som karaktäriseras av ett additivt snarare än ett subtraktivt mönster: de identifierar sig starkt som finlandssvenskar och i varierande grad samtidigt som två- och/eller finskspråkiga samt som finländare. En lägre lokal etnolingvistisk vitalitet, ett mer svenskspråkigt nätverk för språkkontakter och en stark identifikation som finlandssvensk ökar tendensen till partiskhet, medan en stark identifikation som finländare har samband med lägre partiskhet. Studien visar också att minoritetsmedlemmarna i bägge länderna visar mera partiskhet än majoritetsmedlemmarna oberoende av valören på de drag som tillskrivs grupperna, medan effekten av gruppens status är mer mångtydig. Gruppens storlek påverkar också innehållet i stereotypierna och en viss konsensus tycks råda beträffande vilka stereotypier som i högre grad kännetecknar respektive språkgrupp. Resultaten från dessa studier med ett representativt urval av naturliga grupper bekräftar vissa tidigare resultat från experimentella studier, men ifrågasätter också SITs förmåga att beskriva och förklara de multipla identifikationer som framträder i dagens mångkulturella samhällen. Avhandlingen framhåller att förståelsen av dessa identiteter kunde ökas med hjälp av teorier om ackulturation och gemensamma ingrupper ur tvärkulturell (social-)psykologi. Avhandlingen visar också att kontextuella faktorer som gruppstorlek, gruppstatus, gruppers historia, ideologi och andra aspekter i den sociolingvistiska miljön bör beaktas när gruppidentifikation och stereotypier studeras i naturliga grupper.

AB - Utifrån teorin om social identitet [SIT] och sociolingvistiska teorier fokuserar avhandlingen på identifikation med språkgrupper och på tendensen till partiskhet (dvs. att favorisera den egna gruppen och/eller nedvärdera utgruppen) i ett riksomfattande representativt urval av svensk- och finskspråkiga i Finland och Sverige (N = 2479). ---- I avhandlingen som består av fyra artiklar och ett sammandrag studeras vilken betydelse lokala skillnader i etnolingvistisk vitalitet (dvs. andelen svenskspråkiga på hemorten), individens språkkontakter och språkkunskaper har för minoritetsmedlemmars (finlandssvenskarnas) språkgruppsidentifikation, samt i vilken mån denna identifikation är multipel. Ovan nämnda sociolingvistiska faktorers samt gruppidentifikationens betydelse för tendensen till partiskhet undersöks likaså inom ramen för den finlandssvenska minoriteten. Genom att jämföra de svensk- och finskspråkiga minoritets- och majoritetsgrupperna i Finland och Sverige besvaras frågor om vilken betydelse gruppens storlek, gruppens status och valören på de drag som tillskrivs grupperna har för tendensen till partiskhet och för innehållet i stereotypier samt i vilken mån det råder en konsensus kring stereotypierna som tillskrivs de aktuella språkgrupperna. Resultaten antyder endast ett svagt samband mellan den lokala etnolingvistiska vitaliteten och den etnolingvistiska identiteten, medan ett mer finskspråkigt kontaktnätverk och högre subjektiva kunskaper i finska har samband med en starkare identifikation som två- och finskspråkig. Högre subjektiva kunskaper i finska minskar inte identifikationen som finlandssvensk. Studien visar sålunda att finlandssvenskarna har en multipel etnolingvistisk identitet som karaktäriseras av ett additivt snarare än ett subtraktivt mönster: de identifierar sig starkt som finlandssvenskar och i varierande grad samtidigt som två- och/eller finskspråkiga samt som finländare. En lägre lokal etnolingvistisk vitalitet, ett mer svenskspråkigt nätverk för språkkontakter och en stark identifikation som finlandssvensk ökar tendensen till partiskhet, medan en stark identifikation som finländare har samband med lägre partiskhet. Studien visar också att minoritetsmedlemmarna i bägge länderna visar mera partiskhet än majoritetsmedlemmarna oberoende av valören på de drag som tillskrivs grupperna, medan effekten av gruppens status är mer mångtydig. Gruppens storlek påverkar också innehållet i stereotypierna och en viss konsensus tycks råda beträffande vilka stereotypier som i högre grad kännetecknar respektive språkgrupp. Resultaten från dessa studier med ett representativt urval av naturliga grupper bekräftar vissa tidigare resultat från experimentella studier, men ifrågasätter också SITs förmåga att beskriva och förklara de multipla identifikationer som framträder i dagens mångkulturella samhällen. Avhandlingen framhåller att förståelsen av dessa identiteter kunde ökas med hjälp av teorier om ackulturation och gemensamma ingrupper ur tvärkulturell (social-)psykologi. Avhandlingen visar också att kontextuella faktorer som gruppstorlek, gruppstatus, gruppers historia, ideologi och andra aspekter i den sociolingvistiska miljön bör beaktas när gruppidentifikation och stereotypier studeras i naturliga grupper.

KW - 5144 Socialpsykologi

M3 - Doktorsavhandling

SN - 978-952-10-5233-0

T3 - SSKH Skrifter

PB - Forskningsinstitutet, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

CY - Helsingfors

ER -

Henning-Lindblom A. Vem är jag, vem är vi, vem är vem i vårt land? Kontextens betydelse för gruppidentifikation och stereotypier bland svensk- och finskspråkiga i Finland och Sverige.. Helsingfors: Forskningsinstitutet, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, 2012. 114 s. (SSKH Skrifter ; 34).