Organisationsprofil

Historia kan sägas vara mänsklighetens organiserade minne. Innehållet i detta minne kommer från olika skriftliga, muntliga och materiella lämningar från det förflutna, som kallas för källor.

Kyrkohistoria är både historia och teologi. Kyrkohistorian undersöker kyrkor och religiösa rörelser både som variabler och som förändringskrafter. Syftet med historisk och därmed också med kyrkohistorisk forskning är att upprätthålla känslan av kontinuitet. Utan insikter om hur traditionen överförs från en generation till en annan går det inte att förstå kristendomens skriftliga källor som Bibeln, trosbekännelserna eller till exempel den kristna pressen.

Kyrkohistorian har gemensamma beröringspunkter med de övriga historievetenskaperna och med olika sektorer inom samhälls- och humanistisk forskning. Dess forskningsobjekt är hela den samhälleliga helhet där kyrkan, de religiösa samfunden och deras motståndare har verkat.

Ämnesområdet är brett och det syns i forskningens mångfald. Det har skrivits examensarbeten om så vitt skilda ämnen som mötet mellan hellenism och kristendom, Juhani Aho som formare av väckelsens offentliga framtoning, Heliga Birgitta, Lenin, prästen i folkliga skämt och anekdoter, missionsflygare, och prästeståndets verksamhet på 1700-talet. I Helsingfors universitets teologiska fakultet är läroämnet uppdelat i allmän kyrkohistoria och Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria.

Allmän kyrkohistoria

Den allmänna kyrkohistorian studerar kristendomens historiska inflytande världen över. Utöver de centrala utvecklingslinjerna behandlar studierna i allmän kyrkohistoria speciella teman från gamla tiden och medeltiden ända fram till nutid. Ämnena indelas enligt tidsperioder och regioner. Studeranden kan enligt eget intresse fokusera på Europas, Asiens och Afrikas eller Amerikas kyrkohistoria. Det går också att studera det kyrkliga samarbetets historia, den katolska, ortodoxa eller anglikanska kyrkans historia, kyrkokonst och bokhistoria.

Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria

Läroämnet Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria fokuserar på Finland och dess grannländer. Studiematerialet belyser kyrkornas och det finländska och nordiska samhällets historia från medeltiden ända till detta årtionde. I Finlands och Skandinaviens kyrkohistoria betonas problematiken i förhållandet mellan kyrka och stat och växelverkan mellan kyrka och samhälle. Kunskap om förhållandet mellan religion och politik är ett centralt tema. På institutionen har det också forskats mycket i den svenska tidens humanistiska lärdomshistoria, vars traditioner förs vidare av forskningen och undervisningen i bokhistoria.

Internationellt och inhemskt samarbete Publikationer och projekt inom de senaste fem åren.

Personer

Paavo Ahonen

paavo.ahonen@helsinki.fi

Teologiska fakulteten
Teologiska fakultetens gemensamma - Stipendieforskare
Kyrkohistoria

Person: gästforskare, Extern undervisning och koordinering av ämne

Juliette Day

juliette.day@helsinki.fi

Kyrkohistoria - universitetslektor

Person: undervisnings- och forskningspersonal

Leena Enqvist

leena.enqvist@helsinki.fi

Teologiska fakulteten
Teologiska fakultetens gemensamma - Stipendieforskare
Doktorandprogrammet i teologi och religionsforskning
Kyrkohistoria

Person: gästforskare, Extern undervisning och koordinering av ämne

Anna-Riina Hakala

anna-riina.hakala@helsinki.fi

Teologiska fakultetens gemensamma - Stipendieforskare
Doktorandprogrammet i teologi och religionsforskning
Kyrkohistoria

Person: gästforskare, HU

Jussi Hanska

Person: Extern undervisning och koordinering av ämne

Projekt 2001 2022

1 Ej startad
14 Färdig
15 Aktiv

Enlightenment confessionalised

Laine, T., Sidevall, E., Ihalainen, P., Amundsen, A. B., Tammela, J., Ågren, H., Zachrisson, T., Jarlert, A., Engelhardt, J., Ahnert, T., Olesen, B. K., Ravnsted-Larsen Reeh , T., Laine, E. M., Werner, Y. M., Maurits, A., Lindmark, D. & Lundberg, J.

01/03/2019 → 31/12/2020

Projekt: Forskningsprojekt