Forskningsresultat per år
Forskningsresultat per år
Forskningsoutput per år
Language skills
Swedish (mother tongue), finnish (fluent), english (fluent), german (basic)
Education & competence
Docent in virology (22.06.2015), Faculty Council of the Faculty of Medicine at University of Helsinki
Ph.D in biochemistry (09.10.2007),Department of Biochemistry and Pharmacy, Åbo Akademi, research group of Ari Hinkkanen
Thesis title: Construction and characterization of a replication-competent expression vector based on avirulent Semliki Forest virus
M.Sc in biochemistry (06.11.2001), Department of Biochemistry and Pharmacy, Åbo Akademi, research group of Ari Hinkkanen
Master’s thesis: Konstruktion av en bicistronisk expressionsvektor baserad på Semliki Forest virus A7(74), grade: laudatur (ECTS grade A)
Matriculation examination (1994), Ekenäs Gymnasium, Finland, 1994, final grade: 9.2, 4 laudatur of 6 in student’s examination
Career
Senior researcher (July 2015 – present),Finnish Institute for Molecular Medicine, University of Helsinki, research group of Krister Wennerberg
Senior researcher, 1.5 years (Sep 2013 – June 2015),Institute of Biotechnology, University of Helsinki, research group of Päivi Ojala
Senior researcher, 2.5 years (Jan 2011 - Sep 2013),Haartman-institute, University of Helsinki, research group of Akseli Hemminki
Post-doctoral fellow, 3 years (Jan 2008 – Dec 2010), Ottawa Health Research Institute, Ottawa, Canada, research group of John Bell
Research scientist, 0.5 years (May 2007 - Dec 2007),Department of Biochemistry and Pharmacy, Åbo Akademi, research group of Ari Hinkkanen
Graduate student, 6 years (May 2001 - May 2007), Turku Graduate School of Biomedical Sciences.
Assistant, 1.5 years (1999 - May 2001), Department of Biochemistry and Pharmacy, Åbo Akademi.
Undergraduate student, 5 years (Sep 1995 - 2000), Department of Biochemistry and Pharmacy, Åbo Akademi
Positions of responsibility
Consulting
2008: Wrote a business report on Jennerex Inc (now Sillajen, http://www.sillajen.com/) for BBG Equity Corporation, Ottawa, on behalf of Oculus Ventures Corporation, Ottawa, Canada
2013: Consulting for Oncos Therapeutics Inc (http://oncos.com/), set up collaboration between Oncos and Tron, Mainz, Germany (http://tron-mainz.de/)
Patents
Invited seminars & international speeches
Funded grant applications
Personal stipends:
Turku University Hospital EVO stipend (2000); Magnus Ehrnrooths stiftelse (2003, 2011); Svenska kulturfonden (2003, 2004, 2005, 2011); K. Albin Johanssons stiftelse (2005, 2007, 2008); Medicinska Understödsföreningen Liv och Hälsa (2007, 2012, 2013, 2014); Waldemar von Frenckell’s stiftelse (2013); Otto Malms minnesfond; Tor, Joe och Pentti Borgs minnesfond (2004)
Salaries & post-doctoral grants:
The Academy of Finland post-doctoral grant (2 years, 2008), EUR 37800
Biocentrum Helsinki - partial salary (2011), EUR 22500
Project grants:
Helsinki University ERC Advanced Grant preparation support grant (2012), EUR 9500
Pedagogisk grundsyn
Sammansmältningen av pedagogisk kunskap och ämneskunskap (pedagogical content knowledge) instämmer jag med. Detta innebär av läraren en högre grad av självkritiskt tänkande och medvetenhet om pedagogiska grunder samt metoder (läraren strävar mot att bli en s.k. reflective practioner).
Det möjligtvis viktigaste för en lärare är att inspirera till självinlärning och förstående, dvs försöka väcka intresse och ge redskap för att söka och processera information. Detta åstadkoms i mitt tycke genom praktiska anknytningar och klarspråk, bondförnuft, samt genom att eleven både följer med lärarens sätt att tackla problem och att lösa dem, för att sedan försöka själv. Av läraren förutsätts fundamental förståelse av ämnet (åtminstone det aktuella delområdet), och uttrycket "om du inte förstår saken själv kan du inte förklara den (åt vem som helst)" överensstämmer jag med. Sättet att förmedla kunskap skall vara jordnära, varmt och kollegialt - respekt från eleven kommer av sig själv om läraren kan sin sak och får eleven att bli inspirerad. Jag tror mästare-gesäll förhållande lärare och elev emellan fungerar; eleven lär sig bäst genom att göra själv med handledaren alltid redo att gripa in, hjälpa och ge kontinuerlig feedback som stöder självförtroendet och främjar elevens vilja att pröva själv, utforska och tänka på egen hand.
En annan av de allra viktigaste av lärarens funktioner/uppgifter är att ingjuta trygghet och självförtroende. Om eleven är trygg kan hen börja tänka på problemen själv och självmant, vetande att det inte finns "fel" sätt att tänka. Syntes förutsätter att eleven ser möjligheter och frihet att filosofiera, det skall alltid vara möjligt att hitta nya saker och uppfinna, d.v.s elevernas egenförmåga skall stärkas. Läraren kan öka på elevens självförtroende genom positiv respons, helst så att eleven får det klart för sig i vilka aspekter hen gjorde gott ifrån sig och således inom vilka områden hen är stark. Förstås kan en lärare inte låta sig "styras" blint, det gäller att vara uppmärksam då elever visar genuint intresse eller bara vill distrahera. Inlärning är en dynamisk process, men i slutändan är det eleven som skall lära sig, bli mogen och ansvarsfull. Av denna orsak måste eleven förstå att det är eleven som skall bära ansvar för sitt eget lärande - därför är lärning studentcentrerat, där eleven förutsätts kunna lärostoffet efter kursen/lärotillfället.
Filosofi i praktiken - hur fungerar jag som pedagog?
Vid själva lärtillfället är kanske det största hindret för effektivt lärande bristande motivation, vilket kan gälla både lärare och elev. Eftersom undervisning idag är studentcentrerad måste man fästa speciell uppmärksamhet vid studenternas motivation och vad som kan tänkas öka/befrämja den. En prestation som saknar mening kan inte vara framgångsrik i pedagogisk bemärkelse; en sådan prestation föranleds av någonsorts tvång eller skyldighet och ger i inlärningssyfte en ytlig, kunskapsreproducerande fenotyp. Det är därför viktigt att fråga varför det fattas mening och hur läraren kan tänkas "ge" eleven den inspiration eller insikt som ger prestationen dess mening. Den självmotivering/självreglering som eleverna förväntas ha/uppnå bottnar sig i att det finns en nytta att motivera sig själv. En praktisk aspekt/metod som följer av detta är att man kan sporra elevernas lärande genom att ge dem mening, visa dem nyttan med att lära sig, varvid både praktiska anknytningar och inspirerande undervisningsmetoder hjälper. I praktiken kan man variera sina undervisningsformer, t.ex genom att ta eleverna med i riktiga arbetsmiljöer och låta dem prova själv. Man kan rådfråga experter och be utomstående presentera sina riktiga problem som eleverna sedan kan försöka tänka på. Vanliga föreläsningstimmar där läraren håller monolog framför klassen har sin funktion, men pauser, och speciellt tankepauser som uppnås genom att inte klämma in för mycket detaljer på en gång (spjälka upp tungt stoff), är effektiva sätt att maximera nyttan av sådana lärtillfällen.
Vid kursplanering skulle jag vilja tillämpa Jack Mezirows teori om transformativt lärande genom att framföra riktiga problem (triggermaterial) som eleverna skall begrunda och försöka lösa i grupparbetena. Processen jag vill uppnå är mycket lik riktig problemlösning inom forskning, d.v.s samlande av information från många källor med påföljande diskussion och sammanfattning/förbättrande av hypoteser, m.a.o forskande lärande. Likväl hämtar jag element ur Yrjö Engeströms expansiva inlärningsmodell med intresseväckande inledning och därpåföljande internalisering via föreläsning och tillämpning via grupparbeten och aktivt riktad personlig handledning. Genomgående vid undervisning är summativ (efter kursen) och formativ (under kursen) respons, där konstruktiv respons förebygger osäkerhet/ångest och förstärker självförtroendet och ingjuter trygghet.
Vid tentamen kommer bedömningen av svaren värdera tydliga förklarningar med röd tråd över trevande svar; i arbetslivet måste man framföra argument för sina påståenden och åhöraren måste få svaret färdigt bearbetat (i fråga om logisk framställning) - det är acceptabelt att poängsätta svar olika på basis av svarens struktur, dvs att straffa luddiga eller trevande svar, även om mängden reproducerad kunskap är densamma. För att detta skall lyckas på bästa sätt bör lärandemålen (must know - should know - nice to know) för varje kurs vara tydliga - dessa hjälper läraren att bedöma prestationerna.
Forskningsoutput: Tidskriftsbidrag › Artikel › Vetenskaplig › Peer review
Forskningsoutput: Konferensbidrag › Sammanfattning › Peer review
Forskningsoutput: Tidskriftsbidrag › Artikel › Vetenskaplig › Peer review
Forskningsoutput: Tidskriftsbidrag › Artikel › Vetenskaplig › Peer review
Forskningsoutput: Tidskriftsbidrag › Artikel › Vetenskaplig › Peer review
Kaunisto, M. (Projektledare), Palomino Echeverria, S. (deltagare), Tabassum, R. (deltagare), Vähä-Koskela, M. (deltagare) & Widen, E. (deltagare)
NordForsk, Aarhus Universitet Instit. for Kommunikation og Kultur
01/01/2024 → 31/12/2028
Projekt: Annan finansiär
Vähä-Koskela, M. (Projektledare), Karjalainen, E. (deltagare), Tambe, M. (deltagare) & Özcan, U. O. (deltagare)
31/08/2023 → 31/12/2026
Projekt: Företagsfinansiering
Seppänen, H. (Projektledare), Brodkin, J. H. (deltagare), Hashmi, A. (deltagare), Lahtinen, L. (deltagare), Sanoja, J. (deltagare), Sutinen, E. (deltagare), Vainionpää, S. A. A. (deltagare) & Vähä-Koskela, M. (deltagare)
01/09/2022 → 31/08/2026
Projekt: Finlands Akademi: Akademiprojektsbidrag