Överlämnande av kontaktuppgifter vid olovlig delning av upphovsrättsligt skyddade verk på internet enligt upphovsrättslagen 60 a §: en kunskapsöversikt om och en komparativ studie av informationsföreläggandet i Finland och Sverige

Forskningsoutput: AvhandlingMagisteruppsatsAvhandlingar

Sammanfattning

Avhandlingen behandlar 60 a § i den finska upphovsrättslagen, vilken är en bestämmelse som möjliggör att upphovsmannen eller dennes representant kan ansöka om att marknadsdomstolen ska ålägga en internettjänsteleverantör att lämna över kontaktuppgifterna till en abonnemangshavare vars teleanslutning använts för att olovligt dela upphovsmannens verk på internet. I avhandlingen benämns detta förfarande för informationsföreläggande, vilket bottnar i att en liknande bestämmelse återfinns i den svenska upphovsrättslagen med den rubriceringen.

Syftet med avhandlingen är att skapa en kunskapsöversikt om informationsföreläggandet i Finland samt att jämföra vissa aspekter av informationsföreläggandet mellan Finland och Sverige. Avhandlingen försöker besvara bland annat följande frågor: - vad är informationsföreläggandet; hur har det införts och använts i Finland respektive i Sverige; skiljer sig införandet och användningen mellan Finland och Sverige; vilken kritik kan riktas mot informationsföreläggandet och hur kunde man möjligen förbättra det?

För närvarande finns det förhållandevis litet forskning på området och temat är aktuellt eftersom användningen av informationsföreläggandet har ökat under de senaste åren i Finland. Den ökande användningen märks bl.a. genom att en stor mängd internetanvändare har mottagit brev från upphovsmän eller deras representanter eftersom de misstänkts att ha olovligt delat upphovsmännens verk på internet (primärt via Bittorrent). Breven har vanligen innehållit ett erbjudande om att göra upp i godo genom att betala en viss ersättning och i andra hand, om användaren inte är villig att betala, ett hot om rättsliga åtgärder. Breven har orsakat mycket diskussion bland allmänheten. Informationsföreläggandet utgör i sammanhanget en länk i kedjan eftersom det är via informationsförelägganden som brevens avsändare erhållit kontaktuppgifter till misstänkta intrångsgörare.

I avhandlingen används primärt den rättsdogmatiska metoden för att söka svar på forskningsfrågorna, men också de rättskomparativa och rättshistoriska metoderna kommer till användning. Framställningen är huvudsakligen kvalitativ, förutom då det gäller undersökningen av hur informationsföreläggandet har använts i Finland och Sverige, för då är framställningen kvantitativ.

Utgångspunkten i avhandlingen är det finska informationsföreläggandet, men genom att göra en utblick till Sverige och jämföra relevanta delar av det finska informationsföreläggandet med det svenska är det möjligt att inhämta värdefulla synpunkter och samtidigt också öka kunskapen på området. Man bör dock notera att det svenska informationsföreläggande har en bredare tillämpning än det finska, varför avhandlingen undersöker de aspekter som sammanfaller.

Undersökningen av införandet visar att informationsföreläggandet har införts på ett liknande sätt i Sverige som i Finland, även om det finns vissa skillnader. Exempelvis är internetoperatörerna i Sverige tvungna att informera de kunder vars kontaktuppgifter de lämnat över till upphovsmannen, medan operatörerna i Finland inte är det. När det gäller handläggningen av ansökningar om informationsföreläggande har man i båda länderna på senare tid överfört den uppgiften till specialdomstolar. Däremot skiljer sig kriterierna för beviljande av informationsföreläggande mellan länderna.

Genomgången av rättspraxis från Finland visar att marknadsdomstolen hittills behandlat över 480 ansökningar om informationsföreläggande och vilka i sin tur berört över 180 000 IP-adresser under de senaste 4,5 åren. Av ansökningarna har marknadsdomstolen bifallit över 95 %. I Sverige har de allmänna domstolarna och specialdomstolarna under de senaste 7,5 åren handlagt knappa 40 ärenden totalt och dessa har gällt strax under 50 000 IP-adresser. Bifallsprocenten i Sverige har legat på strax över 70 %. Trenden i båda länderna är att mängden ärenden gällande informationsförelägganden ökat under de senaste åren och även bifallsprocenten har legat på en mycket hög nivå.

Avhandlingen avslutas med några förslag på åtgärder.
Originalspråksvenska
StatusPublicerad - apr 2017
MoE-publikationstypG2 Masteruppsats, polyteknisk masteruppsats

Vetenskapsgrenar

  • 513 Juridik
  • Immaterialrätt, upphovsrätt, informationsföreläggande, överlämnande av kontaktuppgifter, IPRED, internet, internetpiratism, olovlig delning, finsk rätt, svensk rätt, rättspraxis

Citera det här

@phdthesis{ae91d70dc04745668ba2d644cbc416ad,
title = "{\"O}verl{\"a}mnande av kontaktuppgifter vid olovlig delning av upphovsr{\"a}ttsligt skyddade verk p{\aa} internet enligt upphovsr{\"a}ttslagen 60 a §: en kunskaps{\"o}versikt om och en komparativ studie av informationsf{\"o}rel{\"a}ggandet i Finland och Sverige",
abstract = "Avhandlingen behandlar 60 a § i den finska upphovsr{\"a}ttslagen, vilken {\"a}r en best{\"a}mmelse som m{\"o}jligg{\"o}r att upphovsmannen eller dennes representant kan ans{\"o}ka om att marknadsdomstolen ska {\aa}l{\"a}gga en internettj{\"a}nsteleverant{\"o}r att l{\"a}mna {\"o}ver kontaktuppgifterna till en abonnemangshavare vars teleanslutning anv{\"a}nts f{\"o}r att olovligt dela upphovsmannens verk p{\aa} internet. I avhandlingen ben{\"a}mns detta f{\"o}rfarande f{\"o}r informationsf{\"o}rel{\"a}ggande, vilket bottnar i att en liknande best{\"a}mmelse {\aa}terfinns i den svenska upphovsr{\"a}ttslagen med den rubriceringen. Syftet med avhandlingen {\"a}r att skapa en kunskaps{\"o}versikt om informationsf{\"o}rel{\"a}ggandet i Finland samt att j{\"a}mf{\"o}ra vissa aspekter av informationsf{\"o}rel{\"a}ggandet mellan Finland och Sverige. Avhandlingen f{\"o}rs{\"o}ker besvara bland annat f{\"o}ljande fr{\aa}gor: - vad {\"a}r informationsf{\"o}rel{\"a}ggandet; hur har det inf{\"o}rts och anv{\"a}nts i Finland respektive i Sverige; skiljer sig inf{\"o}randet och anv{\"a}ndningen mellan Finland och Sverige; vilken kritik kan riktas mot informationsf{\"o}rel{\"a}ggandet och hur kunde man m{\"o}jligen f{\"o}rb{\"a}ttra det? F{\"o}r n{\"a}rvarande finns det f{\"o}rh{\aa}llandevis litet forskning p{\aa} omr{\aa}det och temat {\"a}r aktuellt eftersom anv{\"a}ndningen av informationsf{\"o}rel{\"a}ggandet har {\"o}kat under de senaste {\aa}ren i Finland. Den {\"o}kande anv{\"a}ndningen m{\"a}rks bl.a. genom att en stor m{\"a}ngd internetanv{\"a}ndare har mottagit brev fr{\aa}n upphovsm{\"a}n eller deras representanter eftersom de misst{\"a}nkts att ha olovligt delat upphovsm{\"a}nnens verk p{\aa} internet (prim{\"a}rt via Bittorrent). Breven har vanligen inneh{\aa}llit ett erbjudande om att g{\"o}ra upp i godo genom att betala en viss ers{\"a}ttning och i andra hand, om anv{\"a}ndaren inte {\"a}r villig att betala, ett hot om r{\"a}ttsliga {\aa}tg{\"a}rder. Breven har orsakat mycket diskussion bland allm{\"a}nheten. Informationsf{\"o}rel{\"a}ggandet utg{\"o}r i sammanhanget en l{\"a}nk i kedjan eftersom det {\"a}r via informationsf{\"o}rel{\"a}gganden som brevens avs{\"a}ndare erh{\aa}llit kontaktuppgifter till misst{\"a}nkta intr{\aa}ngsg{\"o}rare. I avhandlingen anv{\"a}nds prim{\"a}rt den r{\"a}ttsdogmatiska metoden f{\"o}r att s{\"o}ka svar p{\aa} forskningsfr{\aa}gorna, men ocks{\aa} de r{\"a}ttskomparativa och r{\"a}ttshistoriska metoderna kommer till anv{\"a}ndning. Framst{\"a}llningen {\"a}r huvudsakligen kvalitativ, f{\"o}rutom d{\aa} det g{\"a}ller unders{\"o}kningen av hur informationsf{\"o}rel{\"a}ggandet har anv{\"a}nts i Finland och Sverige, f{\"o}r d{\aa} {\"a}r framst{\"a}llningen kvantitativ. Utg{\aa}ngspunkten i avhandlingen {\"a}r det finska informationsf{\"o}rel{\"a}ggandet, men genom att g{\"o}ra en utblick till Sverige och j{\"a}mf{\"o}ra relevanta delar av det finska informationsf{\"o}rel{\"a}ggandet med det svenska {\"a}r det m{\"o}jligt att inh{\"a}mta v{\"a}rdefulla synpunkter och samtidigt ocks{\aa} {\"o}ka kunskapen p{\aa} omr{\aa}det. Man b{\"o}r dock notera att det svenska informationsf{\"o}rel{\"a}ggande har en bredare till{\"a}mpning {\"a}n det finska, varf{\"o}r avhandlingen unders{\"o}ker de aspekter som sammanfaller.Unders{\"o}kningen av inf{\"o}randet visar att informationsf{\"o}rel{\"a}ggandet har inf{\"o}rts p{\aa} ett liknande s{\"a}tt i Sverige som i Finland, {\"a}ven om det finns vissa skillnader. Exempelvis {\"a}r internetoperat{\"o}rerna i Sverige tvungna att informera de kunder vars kontaktuppgifter de l{\"a}mnat {\"o}ver till upphovsmannen, medan operat{\"o}rerna i Finland inte {\"a}r det. N{\"a}r det g{\"a}ller handl{\"a}ggningen av ans{\"o}kningar om informationsf{\"o}rel{\"a}ggande har man i b{\aa}da l{\"a}nderna p{\aa} senare tid {\"o}verf{\"o}rt den uppgiften till specialdomstolar. D{\"a}remot skiljer sig kriterierna f{\"o}r beviljande av informationsf{\"o}rel{\"a}ggande mellan l{\"a}nderna. Genomg{\aa}ngen av r{\"a}ttspraxis fr{\aa}n Finland visar att marknadsdomstolen hittills behandlat {\"o}ver 480 ans{\"o}kningar om informationsf{\"o}rel{\"a}ggande och vilka i sin tur ber{\"o}rt {\"o}ver 180 000 IP-adresser under de senaste 4,5 {\aa}ren. Av ans{\"o}kningarna har marknadsdomstolen bifallit {\"o}ver 95 {\%}. I Sverige har de allm{\"a}nna domstolarna och specialdomstolarna under de senaste 7,5 {\aa}ren handlagt knappa 40 {\"a}renden totalt och dessa har g{\"a}llt strax under 50 000 IP-adresser. Bifallsprocenten i Sverige har legat p{\aa} strax {\"o}ver 70 {\%}. Trenden i b{\aa}da l{\"a}nderna {\"a}r att m{\"a}ngden {\"a}renden g{\"a}llande informationsf{\"o}rel{\"a}gganden {\"o}kat under de senaste {\aa}ren och {\"a}ven bifallsprocenten har legat p{\aa} en mycket h{\"o}g niv{\aa}. Avhandlingen avslutas med n{\aa}gra f{\"o}rslag p{\aa} {\aa}tg{\"a}rder.",
keywords = "513 Juridik, Immaterialr{\"a}tt, upphovsr{\"a}tt, informationsf{\"o}rel{\"a}ggande, {\"o}verl{\"a}mnande av kontaktuppgifter, IPRED, internet, internetpiratism, olovlig delning, finsk r{\"a}tt, svensk r{\"a}tt, r{\"a}ttspraxis",
author = "Sebastian {\AA}strand",
year = "2017",
month = "4",
language = "svenska",

}

TY - THES

T1 - Överlämnande av kontaktuppgifter vid olovlig delning av upphovsrättsligt skyddade verk på internet enligt upphovsrättslagen 60 a §

T2 - en kunskapsöversikt om och en komparativ studie av informationsföreläggandet i Finland och Sverige

AU - Åstrand, Sebastian

PY - 2017/4

Y1 - 2017/4

N2 - Avhandlingen behandlar 60 a § i den finska upphovsrättslagen, vilken är en bestämmelse som möjliggör att upphovsmannen eller dennes representant kan ansöka om att marknadsdomstolen ska ålägga en internettjänsteleverantör att lämna över kontaktuppgifterna till en abonnemangshavare vars teleanslutning använts för att olovligt dela upphovsmannens verk på internet. I avhandlingen benämns detta förfarande för informationsföreläggande, vilket bottnar i att en liknande bestämmelse återfinns i den svenska upphovsrättslagen med den rubriceringen. Syftet med avhandlingen är att skapa en kunskapsöversikt om informationsföreläggandet i Finland samt att jämföra vissa aspekter av informationsföreläggandet mellan Finland och Sverige. Avhandlingen försöker besvara bland annat följande frågor: - vad är informationsföreläggandet; hur har det införts och använts i Finland respektive i Sverige; skiljer sig införandet och användningen mellan Finland och Sverige; vilken kritik kan riktas mot informationsföreläggandet och hur kunde man möjligen förbättra det? För närvarande finns det förhållandevis litet forskning på området och temat är aktuellt eftersom användningen av informationsföreläggandet har ökat under de senaste åren i Finland. Den ökande användningen märks bl.a. genom att en stor mängd internetanvändare har mottagit brev från upphovsmän eller deras representanter eftersom de misstänkts att ha olovligt delat upphovsmännens verk på internet (primärt via Bittorrent). Breven har vanligen innehållit ett erbjudande om att göra upp i godo genom att betala en viss ersättning och i andra hand, om användaren inte är villig att betala, ett hot om rättsliga åtgärder. Breven har orsakat mycket diskussion bland allmänheten. Informationsföreläggandet utgör i sammanhanget en länk i kedjan eftersom det är via informationsförelägganden som brevens avsändare erhållit kontaktuppgifter till misstänkta intrångsgörare. I avhandlingen används primärt den rättsdogmatiska metoden för att söka svar på forskningsfrågorna, men också de rättskomparativa och rättshistoriska metoderna kommer till användning. Framställningen är huvudsakligen kvalitativ, förutom då det gäller undersökningen av hur informationsföreläggandet har använts i Finland och Sverige, för då är framställningen kvantitativ. Utgångspunkten i avhandlingen är det finska informationsföreläggandet, men genom att göra en utblick till Sverige och jämföra relevanta delar av det finska informationsföreläggandet med det svenska är det möjligt att inhämta värdefulla synpunkter och samtidigt också öka kunskapen på området. Man bör dock notera att det svenska informationsföreläggande har en bredare tillämpning än det finska, varför avhandlingen undersöker de aspekter som sammanfaller.Undersökningen av införandet visar att informationsföreläggandet har införts på ett liknande sätt i Sverige som i Finland, även om det finns vissa skillnader. Exempelvis är internetoperatörerna i Sverige tvungna att informera de kunder vars kontaktuppgifter de lämnat över till upphovsmannen, medan operatörerna i Finland inte är det. När det gäller handläggningen av ansökningar om informationsföreläggande har man i båda länderna på senare tid överfört den uppgiften till specialdomstolar. Däremot skiljer sig kriterierna för beviljande av informationsföreläggande mellan länderna. Genomgången av rättspraxis från Finland visar att marknadsdomstolen hittills behandlat över 480 ansökningar om informationsföreläggande och vilka i sin tur berört över 180 000 IP-adresser under de senaste 4,5 åren. Av ansökningarna har marknadsdomstolen bifallit över 95 %. I Sverige har de allmänna domstolarna och specialdomstolarna under de senaste 7,5 åren handlagt knappa 40 ärenden totalt och dessa har gällt strax under 50 000 IP-adresser. Bifallsprocenten i Sverige har legat på strax över 70 %. Trenden i båda länderna är att mängden ärenden gällande informationsförelägganden ökat under de senaste åren och även bifallsprocenten har legat på en mycket hög nivå. Avhandlingen avslutas med några förslag på åtgärder.

AB - Avhandlingen behandlar 60 a § i den finska upphovsrättslagen, vilken är en bestämmelse som möjliggör att upphovsmannen eller dennes representant kan ansöka om att marknadsdomstolen ska ålägga en internettjänsteleverantör att lämna över kontaktuppgifterna till en abonnemangshavare vars teleanslutning använts för att olovligt dela upphovsmannens verk på internet. I avhandlingen benämns detta förfarande för informationsföreläggande, vilket bottnar i att en liknande bestämmelse återfinns i den svenska upphovsrättslagen med den rubriceringen. Syftet med avhandlingen är att skapa en kunskapsöversikt om informationsföreläggandet i Finland samt att jämföra vissa aspekter av informationsföreläggandet mellan Finland och Sverige. Avhandlingen försöker besvara bland annat följande frågor: - vad är informationsföreläggandet; hur har det införts och använts i Finland respektive i Sverige; skiljer sig införandet och användningen mellan Finland och Sverige; vilken kritik kan riktas mot informationsföreläggandet och hur kunde man möjligen förbättra det? För närvarande finns det förhållandevis litet forskning på området och temat är aktuellt eftersom användningen av informationsföreläggandet har ökat under de senaste åren i Finland. Den ökande användningen märks bl.a. genom att en stor mängd internetanvändare har mottagit brev från upphovsmän eller deras representanter eftersom de misstänkts att ha olovligt delat upphovsmännens verk på internet (primärt via Bittorrent). Breven har vanligen innehållit ett erbjudande om att göra upp i godo genom att betala en viss ersättning och i andra hand, om användaren inte är villig att betala, ett hot om rättsliga åtgärder. Breven har orsakat mycket diskussion bland allmänheten. Informationsföreläggandet utgör i sammanhanget en länk i kedjan eftersom det är via informationsförelägganden som brevens avsändare erhållit kontaktuppgifter till misstänkta intrångsgörare. I avhandlingen används primärt den rättsdogmatiska metoden för att söka svar på forskningsfrågorna, men också de rättskomparativa och rättshistoriska metoderna kommer till användning. Framställningen är huvudsakligen kvalitativ, förutom då det gäller undersökningen av hur informationsföreläggandet har använts i Finland och Sverige, för då är framställningen kvantitativ. Utgångspunkten i avhandlingen är det finska informationsföreläggandet, men genom att göra en utblick till Sverige och jämföra relevanta delar av det finska informationsföreläggandet med det svenska är det möjligt att inhämta värdefulla synpunkter och samtidigt också öka kunskapen på området. Man bör dock notera att det svenska informationsföreläggande har en bredare tillämpning än det finska, varför avhandlingen undersöker de aspekter som sammanfaller.Undersökningen av införandet visar att informationsföreläggandet har införts på ett liknande sätt i Sverige som i Finland, även om det finns vissa skillnader. Exempelvis är internetoperatörerna i Sverige tvungna att informera de kunder vars kontaktuppgifter de lämnat över till upphovsmannen, medan operatörerna i Finland inte är det. När det gäller handläggningen av ansökningar om informationsföreläggande har man i båda länderna på senare tid överfört den uppgiften till specialdomstolar. Däremot skiljer sig kriterierna för beviljande av informationsföreläggande mellan länderna. Genomgången av rättspraxis från Finland visar att marknadsdomstolen hittills behandlat över 480 ansökningar om informationsföreläggande och vilka i sin tur berört över 180 000 IP-adresser under de senaste 4,5 åren. Av ansökningarna har marknadsdomstolen bifallit över 95 %. I Sverige har de allmänna domstolarna och specialdomstolarna under de senaste 7,5 åren handlagt knappa 40 ärenden totalt och dessa har gällt strax under 50 000 IP-adresser. Bifallsprocenten i Sverige har legat på strax över 70 %. Trenden i båda länderna är att mängden ärenden gällande informationsförelägganden ökat under de senaste åren och även bifallsprocenten har legat på en mycket hög nivå. Avhandlingen avslutas med några förslag på åtgärder.

KW - 513 Juridik

KW - Immaterialrätt, upphovsrätt, informationsföreläggande, överlämnande av kontaktuppgifter, IPRED, internet, internetpiratism, olovlig delning, finsk rätt, svensk rätt, rättspraxis

M3 - Magisteruppsats

ER -