Klassiska flickböcker i purifierad och förkortad översättning: Utelämningar i den svenska och finska översättningen av L.M. Montgomerys Emily-trilogi

Forskningsoutput: AvhandlingMagisteruppsats

Sammanfattning

I min pro gradu-avhandling undersöker jag användningen av den adapterande översättningsstrategin utelämning i den svenska och finska översättningen av L.M. Montgomerys Emily-trilogi (1923 - 1927). Utelämning innebär reduktion eller eliminering av en del av källtexten. Översättningarna är gjorda i mitten av 1900-talet med undantag av den svenska översättningen av den sista boken som är från 1985. Syftet med avhandlingen är att undersöka vad som har utelämnats och varför samt hur utelämningarna påverkar karakteriseringen. Det förra sker genom kategorisering av utelämningarna och det senare genom analys av karaktärsindikatorer.

Emily-trilogin tillhör genren flickböcker som är en undergenre till barn- och ungdomslitteratur. Översättning av barn- och ungdomslitteratur följer samma normer som översättning av vuxenlitteratur men dessutom didaktiska och pedagogiska normer som står i kontrast till ekvivalensnormer. Både barn- och ungdomslitteratur och flickböcker är genrer med perifer ställning inom det litterära polysystemet. Den låga statusen vid översättningstidpunkten är en orsak till avvikelsen från ekvivalensnormerna i översättningarna.

Jag har härlett en kategoriseringsmodell för utelämningarna i undersökningsmaterialet ur Rodica Dimitrius (2003) och Eirlys E. Davis (2007) kategorier för orsaker till utelämningar. Kategorierna i min undersökning är purifikation, inget direkt bidrag till handlingen, kulturbundna element, lingvistiska orsaker, tidigare utelämning och övrigt, uppräknade enligt förekomstfrekvens. Purifikation, som beror på de didaktiska normerna, är den mest förekommande kategorin och förekommer främst i översättningarna av de två första böckerna. Kategorin inget direkt bidrag till handlingen är nästan lika vanlig och står i samband med en vilja att förkorta texterna. De svenska och finska översättningarna innehåller liknande utelämningar, men utelämningarna är färre och i genomsnitt kortare i de finska översättningarna, där också den procentuella andelen utelämnad text är mindre. Den svenska översättningen av den tredje boken utgör ett undantag. Den innehåller minst utelämningar av alla översättningarna, vilket beror på att översättningen gjordes först år 1985. Antalet utelämningar och särskilt purifierande sådana minskar dessutom successivt bok för bok. Den procentuella andelen utelämnad text är störst i de svenska översättningarna av de två första böckerna. Allmänt taget är en orsak till den frekventa förekomsten av utelämningar i översättningarna att de riktar sig till en yngre målgrupp än källtexterna.

Analysen av karaktärsindikatorer i översättningarna visar att utelämningarna har påverkat karakteriseringen. De purifierande utelämningarna påverkar den indirekta karakteriseringen av vuxna karaktärer genom att karaktärsindikatorer i form av handlingar och repliker som visar på opassande beteende eller kopplar karaktären till sexualitet har utelämnats. Utelämningen av naturbeskrivningar påverkar däremot den landskapsanaloga karakteriseringen av Emily i och med att Emilys förhållande till naturen inte skildras som lika starkt och fysiskt samt kopplat till kreativitet som i källtexterna. Analysen har också visat att inverkan på karakteriseringen är störst i de svenska översättningarna av de två första böckerna där den utelämnade textmängden är störst.
Originalspråksvenska
StatusPublicerad - 2011
MoE-publikationstypG2 Masteruppsats, polyteknisk masteruppsats

Citera det här

@phdthesis{279a179963bf4a38b4aa2563b328efc5,
title = "Klassiska flickb{\"o}cker i purifierad och f{\"o}rkortad {\"o}vers{\"a}ttning: Utel{\"a}mningar i den svenska och finska {\"o}vers{\"a}ttningen av L.M. Montgomerys Emily-trilogi",
abstract = "I min pro gradu-avhandling unders{\"o}ker jag anv{\"a}ndningen av den adapterande {\"o}vers{\"a}ttningsstrategin utel{\"a}mning i den svenska och finska {\"o}vers{\"a}ttningen av L.M. Montgomerys Emily-trilogi (1923 - 1927). Utel{\"a}mning inneb{\"a}r reduktion eller eliminering av en del av k{\"a}lltexten. {\"O}vers{\"a}ttningarna {\"a}r gjorda i mitten av 1900-talet med undantag av den svenska {\"o}vers{\"a}ttningen av den sista boken som {\"a}r fr{\aa}n 1985. Syftet med avhandlingen {\"a}r att unders{\"o}ka vad som har utel{\"a}mnats och varf{\"o}r samt hur utel{\"a}mningarna p{\aa}verkar karakteriseringen. Det f{\"o}rra sker genom kategorisering av utel{\"a}mningarna och det senare genom analys av karakt{\"a}rsindikatorer. Emily-trilogin tillh{\"o}r genren flickb{\"o}cker som {\"a}r en undergenre till barn- och ungdomslitteratur. {\"O}vers{\"a}ttning av barn- och ungdomslitteratur f{\"o}ljer samma normer som {\"o}vers{\"a}ttning av vuxenlitteratur men dessutom didaktiska och pedagogiska normer som st{\aa}r i kontrast till ekvivalensnormer. B{\aa}de barn- och ungdomslitteratur och flickb{\"o}cker {\"a}r genrer med perifer st{\"a}llning inom det litter{\"a}ra polysystemet. Den l{\aa}ga statusen vid {\"o}vers{\"a}ttningstidpunkten {\"a}r en orsak till avvikelsen fr{\aa}n ekvivalensnormerna i {\"o}vers{\"a}ttningarna. Jag har h{\"a}rlett en kategoriseringsmodell f{\"o}r utel{\"a}mningarna i unders{\"o}kningsmaterialet ur Rodica Dimitrius (2003) och Eirlys E. Davis (2007) kategorier f{\"o}r orsaker till utel{\"a}mningar. Kategorierna i min unders{\"o}kning {\"a}r purifikation, inget direkt bidrag till handlingen, kulturbundna element, lingvistiska orsaker, tidigare utel{\"a}mning och {\"o}vrigt, uppr{\"a}knade enligt f{\"o}rekomstfrekvens. Purifikation, som beror p{\aa} de didaktiska normerna, {\"a}r den mest f{\"o}rekommande kategorin och f{\"o}rekommer fr{\"a}mst i {\"o}vers{\"a}ttningarna av de tv{\aa} f{\"o}rsta b{\"o}ckerna. Kategorin inget direkt bidrag till handlingen {\"a}r n{\"a}stan lika vanlig och st{\aa}r i samband med en vilja att f{\"o}rkorta texterna. De svenska och finska {\"o}vers{\"a}ttningarna inneh{\aa}ller liknande utel{\"a}mningar, men utel{\"a}mningarna {\"a}r f{\"a}rre och i genomsnitt kortare i de finska {\"o}vers{\"a}ttningarna, d{\"a}r ocks{\aa} den procentuella andelen utel{\"a}mnad text {\"a}r mindre. Den svenska {\"o}vers{\"a}ttningen av den tredje boken utg{\"o}r ett undantag. Den inneh{\aa}ller minst utel{\"a}mningar av alla {\"o}vers{\"a}ttningarna, vilket beror p{\aa} att {\"o}vers{\"a}ttningen gjordes f{\"o}rst {\aa}r 1985. Antalet utel{\"a}mningar och s{\"a}rskilt purifierande s{\aa}dana minskar dessutom successivt bok f{\"o}r bok. Den procentuella andelen utel{\"a}mnad text {\"a}r st{\"o}rst i de svenska {\"o}vers{\"a}ttningarna av de tv{\aa} f{\"o}rsta b{\"o}ckerna. Allm{\"a}nt taget {\"a}r en orsak till den frekventa f{\"o}rekomsten av utel{\"a}mningar i {\"o}vers{\"a}ttningarna att de riktar sig till en yngre m{\aa}lgrupp {\"a}n k{\"a}lltexterna. Analysen av karakt{\"a}rsindikatorer i {\"o}vers{\"a}ttningarna visar att utel{\"a}mningarna har p{\aa}verkat karakteriseringen. De purifierande utel{\"a}mningarna p{\aa}verkar den indirekta karakteriseringen av vuxna karakt{\"a}rer genom att karakt{\"a}rsindikatorer i form av handlingar och repliker som visar p{\aa} opassande beteende eller kopplar karakt{\"a}ren till sexualitet har utel{\"a}mnats. Utel{\"a}mningen av naturbeskrivningar p{\aa}verkar d{\"a}remot den landskapsanaloga karakteriseringen av Emily i och med att Emilys f{\"o}rh{\aa}llande till naturen inte skildras som lika starkt och fysiskt samt kopplat till kreativitet som i k{\"a}lltexterna. Analysen har ocks{\aa} visat att inverkan p{\aa} karakteriseringen {\"a}r st{\"o}rst i de svenska {\"o}vers{\"a}ttningarna av de tv{\aa} f{\"o}rsta b{\"o}ckerna d{\"a}r den utel{\"a}mnade textm{\"a}ngden {\"a}r st{\"o}rst.",
author = "Leden, {Laura Irene}",
year = "2011",
language = "svenska",

}

TY - THES

T1 - Klassiska flickböcker i purifierad och förkortad översättning

T2 - Utelämningar i den svenska och finska översättningen av L.M. Montgomerys Emily-trilogi

AU - Leden, Laura Irene

PY - 2011

Y1 - 2011

N2 - I min pro gradu-avhandling undersöker jag användningen av den adapterande översättningsstrategin utelämning i den svenska och finska översättningen av L.M. Montgomerys Emily-trilogi (1923 - 1927). Utelämning innebär reduktion eller eliminering av en del av källtexten. Översättningarna är gjorda i mitten av 1900-talet med undantag av den svenska översättningen av den sista boken som är från 1985. Syftet med avhandlingen är att undersöka vad som har utelämnats och varför samt hur utelämningarna påverkar karakteriseringen. Det förra sker genom kategorisering av utelämningarna och det senare genom analys av karaktärsindikatorer. Emily-trilogin tillhör genren flickböcker som är en undergenre till barn- och ungdomslitteratur. Översättning av barn- och ungdomslitteratur följer samma normer som översättning av vuxenlitteratur men dessutom didaktiska och pedagogiska normer som står i kontrast till ekvivalensnormer. Både barn- och ungdomslitteratur och flickböcker är genrer med perifer ställning inom det litterära polysystemet. Den låga statusen vid översättningstidpunkten är en orsak till avvikelsen från ekvivalensnormerna i översättningarna. Jag har härlett en kategoriseringsmodell för utelämningarna i undersökningsmaterialet ur Rodica Dimitrius (2003) och Eirlys E. Davis (2007) kategorier för orsaker till utelämningar. Kategorierna i min undersökning är purifikation, inget direkt bidrag till handlingen, kulturbundna element, lingvistiska orsaker, tidigare utelämning och övrigt, uppräknade enligt förekomstfrekvens. Purifikation, som beror på de didaktiska normerna, är den mest förekommande kategorin och förekommer främst i översättningarna av de två första böckerna. Kategorin inget direkt bidrag till handlingen är nästan lika vanlig och står i samband med en vilja att förkorta texterna. De svenska och finska översättningarna innehåller liknande utelämningar, men utelämningarna är färre och i genomsnitt kortare i de finska översättningarna, där också den procentuella andelen utelämnad text är mindre. Den svenska översättningen av den tredje boken utgör ett undantag. Den innehåller minst utelämningar av alla översättningarna, vilket beror på att översättningen gjordes först år 1985. Antalet utelämningar och särskilt purifierande sådana minskar dessutom successivt bok för bok. Den procentuella andelen utelämnad text är störst i de svenska översättningarna av de två första böckerna. Allmänt taget är en orsak till den frekventa förekomsten av utelämningar i översättningarna att de riktar sig till en yngre målgrupp än källtexterna. Analysen av karaktärsindikatorer i översättningarna visar att utelämningarna har påverkat karakteriseringen. De purifierande utelämningarna påverkar den indirekta karakteriseringen av vuxna karaktärer genom att karaktärsindikatorer i form av handlingar och repliker som visar på opassande beteende eller kopplar karaktären till sexualitet har utelämnats. Utelämningen av naturbeskrivningar påverkar däremot den landskapsanaloga karakteriseringen av Emily i och med att Emilys förhållande till naturen inte skildras som lika starkt och fysiskt samt kopplat till kreativitet som i källtexterna. Analysen har också visat att inverkan på karakteriseringen är störst i de svenska översättningarna av de två första böckerna där den utelämnade textmängden är störst.

AB - I min pro gradu-avhandling undersöker jag användningen av den adapterande översättningsstrategin utelämning i den svenska och finska översättningen av L.M. Montgomerys Emily-trilogi (1923 - 1927). Utelämning innebär reduktion eller eliminering av en del av källtexten. Översättningarna är gjorda i mitten av 1900-talet med undantag av den svenska översättningen av den sista boken som är från 1985. Syftet med avhandlingen är att undersöka vad som har utelämnats och varför samt hur utelämningarna påverkar karakteriseringen. Det förra sker genom kategorisering av utelämningarna och det senare genom analys av karaktärsindikatorer. Emily-trilogin tillhör genren flickböcker som är en undergenre till barn- och ungdomslitteratur. Översättning av barn- och ungdomslitteratur följer samma normer som översättning av vuxenlitteratur men dessutom didaktiska och pedagogiska normer som står i kontrast till ekvivalensnormer. Både barn- och ungdomslitteratur och flickböcker är genrer med perifer ställning inom det litterära polysystemet. Den låga statusen vid översättningstidpunkten är en orsak till avvikelsen från ekvivalensnormerna i översättningarna. Jag har härlett en kategoriseringsmodell för utelämningarna i undersökningsmaterialet ur Rodica Dimitrius (2003) och Eirlys E. Davis (2007) kategorier för orsaker till utelämningar. Kategorierna i min undersökning är purifikation, inget direkt bidrag till handlingen, kulturbundna element, lingvistiska orsaker, tidigare utelämning och övrigt, uppräknade enligt förekomstfrekvens. Purifikation, som beror på de didaktiska normerna, är den mest förekommande kategorin och förekommer främst i översättningarna av de två första böckerna. Kategorin inget direkt bidrag till handlingen är nästan lika vanlig och står i samband med en vilja att förkorta texterna. De svenska och finska översättningarna innehåller liknande utelämningar, men utelämningarna är färre och i genomsnitt kortare i de finska översättningarna, där också den procentuella andelen utelämnad text är mindre. Den svenska översättningen av den tredje boken utgör ett undantag. Den innehåller minst utelämningar av alla översättningarna, vilket beror på att översättningen gjordes först år 1985. Antalet utelämningar och särskilt purifierande sådana minskar dessutom successivt bok för bok. Den procentuella andelen utelämnad text är störst i de svenska översättningarna av de två första böckerna. Allmänt taget är en orsak till den frekventa förekomsten av utelämningar i översättningarna att de riktar sig till en yngre målgrupp än källtexterna. Analysen av karaktärsindikatorer i översättningarna visar att utelämningarna har påverkat karakteriseringen. De purifierande utelämningarna påverkar den indirekta karakteriseringen av vuxna karaktärer genom att karaktärsindikatorer i form av handlingar och repliker som visar på opassande beteende eller kopplar karaktären till sexualitet har utelämnats. Utelämningen av naturbeskrivningar påverkar däremot den landskapsanaloga karakteriseringen av Emily i och med att Emilys förhållande till naturen inte skildras som lika starkt och fysiskt samt kopplat till kreativitet som i källtexterna. Analysen har också visat att inverkan på karakteriseringen är störst i de svenska översättningarna av de två första böckerna där den utelämnade textmängden är störst.

M3 - Magisteruppsats

ER -