Socio-cultural factors in risk perceptions of Carbon Capture and Storage

Faridoddin Karimi

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandlingSamling av artiklar

Sammanfattning

Det råder en enighet om att om den globala uppvärmningen ska kunna stävjas, så kan inte den nuvarande trenden med allt ökande energikonsumtion och koldioxidutsläpp fortsätta. Geologisk lagring av koldioxid (CCS, Carbon Capture and Storage) har på senare tid blivit ett populärt sätt att bekämpa klimatförändringen i många länder. CCS är en teknologi med hjälp av vilken man kan stävja koldioxidutsläpp genom att först avlägsna koldioxiden från atmosfären och sedan lagra den i kolsänkor såsom tömda olje- och gasfält.

CC är en kontroversiell teknologi. Det förekommer mycket motstånd mot, och olika uppfattningar kring, teknologin bland experter, politiker och lekmän. Det är därför viktigt att förstå bakgrunden till de olika uppfattningarna. I avhandlingen utvecklar jag ett sätt att närma sig en sådan förståelse. Jag visar hur den nationella kulturen påverkar både lekmännens och experternas uppfattningar om CCS. Det verkar dessutom troligt att vissa andra faktorer såsom förtroende påverkas av kulturell orientering. Därutöver visar jag – trots att gängse forskning anser experter vara opartiska och rationella parter – att både lekmän och experter uppvisar liknande underliggande kulturella drag, och att deras modeller för varseblivningen därmed följer en liknande trend i samhället. I min avhandling specificerar jag hur kulturell orientering med tillhörande särdrag formar uppfattningen av CCS-teknologin och hur den påverkar människornas reaktioner. Hierarkiska nationer som värdesätter undvikande av osäkerhet högt tenderar till exempel att uppfatta också graden av risk som högre. I kontrast härtill kan nationer som kännetecknas av social harmoni uppvisa en lägre grad av uppfattad risk då det gäller en teknologi som kan öka livskvaliteten på lång sikt.

Denna forskning utgör en jämförande studie: mellan länder, och mellan lekmän och experter. För att adressera forskningsfrågorna använder jag mig av en blandning av kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen av studien är baserad på analysen av data från en surveyundersökning. Den kvalitativa delen av studien innefattar både diskursanalys av intervjuer och FIS-analys (Functions of Innovations Systems).

Forskningen bidrar till riskhanteringen av CCS-teknologin genom att utveckla ett nytt ramverk, som kan användas som redskap då beslutsfattare och myndigheter vill adressera den hittills ofta ouppmärksammade frågan om kultur i planeringsverksamheten. Jag visar vem som är oroad över vad gällande CCS-teknologin, och varför. Slutligen diskuterar jag vilka slutsatser man kan dra av min forskning, inklusive rekommendationer och politiska riktlinjer. Till exempel kan Europeiska Kommissionen dra nytta av ramverket i samband med budgetanslag samt i kommunikationen med medlemsländer då det gäller att sätta sig in i CCS-projekt eller att bedöma deras grad av framgång respektive misslyckande.
Originalspråkengelska
UtgivningsortHelsinki
Förlag
Tryckta ISBN978-951-51-3536-0
Elektroniska ISBN978-951-51-3537-7
StatusPublicerad - 2017
MoE-publikationstypG5 Doktorsavhandling (artikel)

Vetenskapsgrenar

  • 5142 Social- och samhällspolitik

Citera det här