Sammanfattning
och granskarna).
Den teoretiska ramen för studien är deskriptiv översättningsforskning. Studien
placerar sig inom ramen för översättningssociologi och kompletteras med vissa aspekter från organisationsteori. För analysen av revideringar som görs lagtexterna har jag skapat en analysmodell som omfattar fem övergripande kategorier (revideringar på textnivå, syntaktisk nivå, lexikal nivå, morfologisk nivå och innehållslig nivå) och fyra normer (juridisk lämplighet, korrekt återgivning, språkriktighet och begriplighet). De första två delstudierna baserar sig på analysen av ett textmaterial bestående av olika reviderade versioner av åtta lagtexter. Den tredje delstudien baserar sig på en omfattande enkät som
besvarats av översättare och granskare vid de tre institutionerna.
Undersökningens resultat visar att antalet revideringar är relativt högt och att
antalet revideringar inte minskar under översättningsprocessens gång. Vidare kan ingen arbetsfördelning iakttas mellan de tre institutionerna utgående från ett
organisationsteoretiskt perspektiv. Resultaten visar ytterligare att det finns en del brister i avseende på kommunikationen mellan institutionerna, vilket påverkar samarbetet både mellan institutioner och mellan personer. Individernas syn på normer och deras uppfattning om normernas auktoritativa status varierar, så att granskarna prioriterar juridisk lämplighet medan översättarna tillskriver språkriktigthet en högre prioritet. Ytterligare är det multiprofessionella teamarbetet vid de studerade institutionerna av ett slag som baserar sig på att både individer och institutioner har sina egena specifika arbetsuppgifter som de koncentrerar sig på, medan kontakten med andra institutioner och personer vid andra institutioner är liten. Detta visar att den etablerade definitionen på teamarbete, med människor i nära samarbete med varandra, inte direkt kan överföras på de arbetspraktiker som råder inom ramen för den studerade översättningsprocessen.
Tre nya begrepp instroduceras: flerstegsrevidering, revideringskedja och normsyn. Undersökningen är ett bidrag till kunskap om lagöversättning, översättningsprocesser, institutionell översättning, revideringspraktiker och översättnngsnormer för juridisk översättning.
Nyckelord: lagöversättning, juridisk översättning, institutionell översättning,
översättningsprocesser, revidering, revideringspraktiker, normer, teamarbete, informell organistaionsstruktur, översättningssociologi, flerspråkig.
| Originalspråk | svenska |
|---|---|
| Utgivningsort | Helsingfors |
| Förlag | |
| Tryckta ISBN | 978-952-10-5317-7 |
| Elektroniska ISBN | 978-952-10-5320-7 |
| Status | Publicerad - 4 mar 2009 |
| MoE-publikationstyp | G4 Doktorsavhandling (monografi) |
Vetenskapsgrenar
- 612 Språk och litteratur
Citera det här
}
Lagöversättning som process och produkt : Revideringar och institutioner vid lagöversättning till svenska i Finland. / Nordman, Lieselott.
Helsingfors : Helsingfors universitet, Finska, finskugriska och nordiska institutionen, Nordica, 2009. 339 s.Forskningsoutput: Avhandling › Doktorsavhandling
TY - THES
T1 - Lagöversättning som process och produkt
T2 - Revideringar och institutioner vid lagöversättning till svenska i Finland
AU - Nordman, Lieselott
PY - 2009/3/4
Y1 - 2009/3/4
N2 - I avhandlingen studeras lagöversättning från finska till svenska i Finland utgående från ett kombinerat produkt- och processperspektiv. Fokus ligger vid revideringspraktiker, normer och insitutionella arbetsprocesser. Den övergripande forskningsfrågan är vad som sker med lagöversättningarna från första utkast till slutlig lag, och varför? Den översättningsprocess som studeras omfattar tre institutioner och fyra reviderade versioner av varje lagtext. Lagöversättningsprocessen studeras utgående från översättningarna, institutionerna och personerna bakom översattningen (översättarna och granskarna). Den teoretiska ramen för studien är deskriptiv översättningsforskning. Studien placerar sig inom ramen för översättningssociologi och kompletteras med vissa aspekter från organisationsteori. För analysen av revideringar som görs lagtexterna har jag skapat en analysmodell som omfattar fem övergripande kategorier (revideringar på textnivå, syntaktisk nivå, lexikal nivå, morfologisk nivå och innehållslig nivå) och fyra normer (juridisk lämplighet, korrekt återgivning, språkriktighet och begriplighet). De första två delstudierna baserar sig på analysen av ett textmaterial bestående av olika reviderade versioner av åtta lagtexter. Den tredje delstudien baserar sig på en omfattande enkät som besvarats av översättare och granskare vid de tre institutionerna. Undersökningens resultat visar att antalet revideringar är relativt högt och att antalet revideringar inte minskar under översättningsprocessens gång. Vidare kan ingen arbetsfördelning iakttas mellan de tre institutionerna utgående från ett organisationsteoretiskt perspektiv. Resultaten visar ytterligare att det finns en del brister i avseende på kommunikationen mellan institutionerna, vilket påverkar samarbetet både mellan institutioner och mellan personer. Individernas syn på normer och deras uppfattning om normernas auktoritativa status varierar, så att granskarna prioriterar juridisk lämplighet medan översättarna tillskriver språkriktigthet en högre prioritet. Ytterligare är det multiprofessionella teamarbetet vid de studerade institutionerna av ett slag som baserar sig på att både individer och institutioner har sina egena specifika arbetsuppgifter som de koncentrerar sig på, medan kontakten med andra institutioner och personer vid andra institutioner är liten. Detta visar att den etablerade definitionen på teamarbete, med människor i nära samarbete med varandra, inte direkt kan överföras på de arbetspraktiker som råder inom ramen för den studerade översättningsprocessen. Tre nya begrepp instroduceras: flerstegsrevidering, revideringskedja och normsyn. Undersökningen är ett bidrag till kunskap om lagöversättning, översättningsprocesser, institutionell översättning, revideringspraktiker och översättnngsnormer för juridisk översättning. Nyckelord: lagöversättning, juridisk översättning, institutionell översättning, översättningsprocesser, revidering, revideringspraktiker, normer, teamarbete, informell organistaionsstruktur, översättningssociologi, flerspråkig.
AB - I avhandlingen studeras lagöversättning från finska till svenska i Finland utgående från ett kombinerat produkt- och processperspektiv. Fokus ligger vid revideringspraktiker, normer och insitutionella arbetsprocesser. Den övergripande forskningsfrågan är vad som sker med lagöversättningarna från första utkast till slutlig lag, och varför? Den översättningsprocess som studeras omfattar tre institutioner och fyra reviderade versioner av varje lagtext. Lagöversättningsprocessen studeras utgående från översättningarna, institutionerna och personerna bakom översattningen (översättarna och granskarna). Den teoretiska ramen för studien är deskriptiv översättningsforskning. Studien placerar sig inom ramen för översättningssociologi och kompletteras med vissa aspekter från organisationsteori. För analysen av revideringar som görs lagtexterna har jag skapat en analysmodell som omfattar fem övergripande kategorier (revideringar på textnivå, syntaktisk nivå, lexikal nivå, morfologisk nivå och innehållslig nivå) och fyra normer (juridisk lämplighet, korrekt återgivning, språkriktighet och begriplighet). De första två delstudierna baserar sig på analysen av ett textmaterial bestående av olika reviderade versioner av åtta lagtexter. Den tredje delstudien baserar sig på en omfattande enkät som besvarats av översättare och granskare vid de tre institutionerna. Undersökningens resultat visar att antalet revideringar är relativt högt och att antalet revideringar inte minskar under översättningsprocessens gång. Vidare kan ingen arbetsfördelning iakttas mellan de tre institutionerna utgående från ett organisationsteoretiskt perspektiv. Resultaten visar ytterligare att det finns en del brister i avseende på kommunikationen mellan institutionerna, vilket påverkar samarbetet både mellan institutioner och mellan personer. Individernas syn på normer och deras uppfattning om normernas auktoritativa status varierar, så att granskarna prioriterar juridisk lämplighet medan översättarna tillskriver språkriktigthet en högre prioritet. Ytterligare är det multiprofessionella teamarbetet vid de studerade institutionerna av ett slag som baserar sig på att både individer och institutioner har sina egena specifika arbetsuppgifter som de koncentrerar sig på, medan kontakten med andra institutioner och personer vid andra institutioner är liten. Detta visar att den etablerade definitionen på teamarbete, med människor i nära samarbete med varandra, inte direkt kan överföras på de arbetspraktiker som råder inom ramen för den studerade översättningsprocessen. Tre nya begrepp instroduceras: flerstegsrevidering, revideringskedja och normsyn. Undersökningen är ett bidrag till kunskap om lagöversättning, översättningsprocesser, institutionell översättning, revideringspraktiker och översättnngsnormer för juridisk översättning. Nyckelord: lagöversättning, juridisk översättning, institutionell översättning, översättningsprocesser, revidering, revideringspraktiker, normer, teamarbete, informell organistaionsstruktur, översättningssociologi, flerspråkig.
KW - 612 Språk och litteratur
KW - legal translation, translation of laws, institutional translations, revision, revision practicies, norms, teamwork, translation process, translation sociology, organizational communication
M3 - Doktorsavhandling
SN - 978-952-10-5317-7
T3 - Nordica Helsingiensis
PB - Helsingfors universitet, Finska, finskugriska och nordiska institutionen, Nordica
CY - Helsingfors
ER -